Storföretagen rullar på som ingenting har hänt när småföretag tvingas i konkurs

Inom Småföretagarnas riksförbund möts vi förståeligt nog av en växande frustration och ilska över att inget händer med elpriserna, en del vill starta ett eluppror.

Kraftig konkursvåg väntar

2022 slutade med det högsta antalet konkurser på tio år med koncentration till restaurang, bygg och handel. Ytterst få företag inom det småskaliga näringslivet har buffertar för att hantera dagens extrema elpriser. Allra minst i kombination med en nyligen genomliden pandemi, lågkonjunktur och ett ökande kostnadstryck på rå-och insatsvaror, arbetskraft och hyror.

Troligen kommer en kraftig konkursvåg i februari då mångas livsverk riskerar konkurs på grund av akut likviditetsbrist. En del har levt på hoppet om att elpriserna skulle lindras, att återbetalningar skulle komma igång, men ingenting har hänt, det finns ingen hjälp att få någonstans. Den 13 februari ska företag betala arbetsgivaravgift, avdragen skatt, preliminärskatt och moms.

Det är förvånande att så få reagerar inom politik, ekonomi och medierna. Inte ens den gigantiska förmögenhetsomfördelningen som pågår väcker någon uppmärksamhet. Senaste året har hushållens och företagens elkostnader grovt räknat ökat med knappa 200 miljarder kronor, av dessa fick staten in närmare 50 miljarder kronor i moms, 60 miljarder kronor gick till Svenska kraftnät och 90 miljarder till elproducenterna.

Hjälp finns för storföretagen

Kanske undviker medierna frågan eftersom den enligt deras övertygelse gränsar mot känsliga ämnen som klimat och kärnkraft. Vidare framförs att ”elen är dyr för att det är brist”. Insikten om att de höga priserna är en följd av en monopolprissättning och skulle vara betydligt lägre på en fri marknad verkar inte finnas. En annan faktor som påverkar är att vi numera har en tudelad ekonomi där storföretagen rullar på som om inget hänt och blir det problem så finns hjälpen ett samtal bort på Regeringskansliet, om man till exempel behöver fem miljarder kronor till Hybrit.

Ytterst få företag inom det småskaliga näringslivet har buffertar för att hantera dagens extrema elpriser.

Stora företag har också i många fall fasta elpriser under längre perioder, medan de mindre företagen sällan har haft denna möjlighet. Stora företag slipper till skillnad från flertalet mindre företag att betala elskatt som dessutom höjdes nyligen med nästan 10 procent.

I bjärt kontrast till detta ser vi att regeringen tyvärr hittills inte gjort eller aviserat något för att stötta det småskaliga näringslivet trots att möjligheterna finns, tvärtom gör man fel gång på gång.

Exempelvis har regeringen gjort de för Sverige unika ”flaskhalsintäkterna”, ett rent återbetalningsärende, till ett statsstödsärende inskickat till EU-byråkratin med oviss utgång. En redan beslutad EU-förordning giltig från 1 december 2022 fram till och med den 30 juni 2023 innebär att EU:s medlemsstater kan plocka av elproducenterna deras övervinster (90 procent av belopp över cirka 2 kronor per kilowattimme) med syfte att ge åter till kunderna.

Vår regering har nu beslutat att plocka in skatten men anger ingen plan för att använda dem till stöd såsom EU angivit och det är inget man trumpetar ut på presskonferenser.

Småföretagarna förtjänar bättre

Landets småföretagare har rätt att få svar. Hittills har regeringen använt argumentet ”vi får inte för EU”. Det stämmer inte, EU hindrar inte stöd till mindre företag. Europeiska unionens råd enades i september om att medlemsländerna tillfälligt får fastställa ett pris för leveranser av el till små och medelstora företag för att ytterligare stödja dessa företag, som kämpar med höga energipriser.

Förutom ovanstående kan regeringen med lite god vilja vidta flera åtgärder som underlättar:

• Förläng tiden för återbetalning av lån på skattekontot.
• Sänk eller avskaffa den allmänna löneavgiften.
• Sänk energiskatterna.