Ett transparent bistånd kräver mer än öppna data

I en nyligen lanserad rapport om transparensen i det svenska biståndet, som tagits fram på uppdrag av Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), slår rapportförfattarna fast att transparens kräver satsningar på anpassad information och kunskap. Samtidigt har regeringen just minskat stödet för information och forskning om bistånd kraftigt.

Biståndet är ett av de största utgiftsområdena i statens budget. Målet är bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck.

250 år av offentlighetsprincip

I tider av allt större humanitära kriser och en demokratisk tillbakagång världen över är det viktigt att dessa pengar används på bästa sätt, för skattebetalarna, men i ännu större utsträckning för de människor som lever i fattigdom och förtryck. För att kunna göra den bedömningen krävs insyn för dem som styr, granskar och utvecklar biståndet och för oss alla som är med och finansierar det.

Den öppna data som publiceras på openaid.se räcker inte för att uppnå ett transparent svenskt bistånd.

En transparent offentlig verksamhet är en hörnsten i det svenska samhället. I över 250 år har vi haft offentlighetsprincipen som gett oss medborgare rätt att ta del av offentliga handlingar. Och sedan 2010 finns en särskild transparensgaranti som slår fast att biståndet ska gå att följa från riksdagens beslut till resultat i enskilda insatser. Detta sker genom att information om biståndsinsatser publiceras på openaid.se, och rapporteras till IATI (International aid transparency initiative) som löpande jämför hur väl olika länder rapporterar sin biståndsdata. I den senaste mätningen 2022 kom Sverige på 21:a plats (av 50).

Sverige kan bli bättre 

I en rapport för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) har vi studerat hur transparent det svenska biståndet är, varför Sverige kom så lågt i den internationella jämförelsen och vad det egentligen säger om hur transparent det svenska biståndet är.

Vi drar två övergripande slutsatser:

Sverige kan bli bättre på att informera om vårt internationella bistånd. Vår analys visar att det handlar om relativt enkla insatser för att förbättra mängd och kvalitet på den data som publiceras. Det skulle i förlängningen också göra att Sverige kan få en bättre placering i internationella jämförelser.

Den öppna data som publiceras på openaid.se räcker inte för att uppnå ett transparent svenskt bistånd. Vi har studerat vilken information olika användare behöver för att uppnå syften som ansvarsutkrävande, lärande, samordning eller opinionsbildning. Vi kan se att data om enskilda insatser sällan eller aldrig efterfrågas, utan snarare grundläggande information om biståndets syfte, genomförande och resultat.

Så ska Sverige arbeta 

Vi vill lyfta fram tre aspekter av transparens som vi anser bör få konsekvenser för hur vi i Sverige arbetar med transparensen kring bistånd:

• Transparens är en förutsättning för det demokratiska samtalet – För att kunna föra en meningsfull debatt om biståndet krävs grundläggande kunskaper om hur biståndet fungerar. Transparens förutsätter därför pedagogisk information på en övergripande nivå.
• Transparens är en förutsättning för ansvarsutkrävande – Beroende på om användaren är en riksdagsledamot satt att styra, en forskare som ska studera eller en journalist som ska granska biståndet, måste information anpassas till syftet för att vara transparent.
• Transparens är en förutsättning för lärande – Forskare som granskar biståndsdata och tar fram nya kunskaper är en förutsättning för utvecklingen av svenskt bistånd. Det behövs en resursbas av svenskar som kan forska på och utvärdera biståndet.

Ett transparent bistånd kräver alltså mer än öppna data. Det kräver även bearbetad information anpassad efter olika mottagarbehov och det kräver kunskaper hos dem som granskar och utvecklar biståndet.

Är det kanske dags att åter lägga fokus på informationsstöd och forskningsstöd i biståndet, biståndsminister Johan Forssell?