När folkhögskolorna får mindre pengar drabbas personer med funktionsnedsättningar

Folkhögskolan betyder mycket för vår gemensamma folkbildning. Utbildningsformen passar många deltagare med funktionsnedsättning väl. Här kan man studera i ett lite lugnare tempo, utifrån sina olika förutsättningar och det finns ofta möjlighet till internatboende, vilket ofta är positivt för studieresultat, självkänsla och gemenskap. En plats på folkhögskola kan innebära skillnaden mellan att fastna i ett permanent utanförskap eller att känna sig delaktig i samhället och komma vidare i sysselsättning.

Med en kraftigt minskad tilldelning i budgeten, drabbas folkhögskolor hårt, det är en uppenbar risk att deltagare med funktionsnedsättning drabbas hårdast.

Ett gott exempel där folkhögskolor lämpar sig väl är för personer med förvärvad hjärnskada. Det tar lång tid och mycket praktisk träning att hitta fram till sitt nya liv och förutsättningar. Folkhögskolorna har unik kunskap för att personer med förvärvad hjärnskada och afasi återigen får ett så självständigt liv som möjligt. På folkhögskolorna finns tiden, kunskapen och uthålligheten.

En av få vägar till utbildning

För personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är folkhögskolan en av få vägar till utbildning efter gymnasiesärskolan. Detta särskilt sedan det i många kommuner har blivit allt svårare att få tillgång till Komvux som särskild utbildning.

En annan grupp med ökande behov av folkhögskoleutbildning är personer med dyslexi samt med medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som språkstörning/DLD, autism, adhd/add, Tourettes. Dessa deltagare saknar ofta fullständiga betyg eller har sämre betyg än vad de skulle haft med lämpligt stöd i grundskolan och gymnasiet. Många i denna grupp har dessutom långvarig skolfrånvaro, ofta på grund av bristande kunskap, stöd och anpassningar i skolan. Folkhögskolor ger dem en andra chans om grund- och gymnasieskolan har kantats av misslyckanden.

En omöjlig ekvation

Kurser för deltagare med funktionsnedsättningar kostar dock mer bland annat på grund av högre lärartäthet, vilket inte täcks av de bidrag som finns att söka. Samtidigt kämpar även folkhögskolor med höga energikostnader och hög inflation. Att staten i detta läge minskar bidraget med 500 mkr gör utmaningarna för folkhögskolor i allmänhet och folkhögskolor som erbjuder kurser för personer med särskilda behov i synnerhet, till en omöjlig ekvation. Skolorna blir tvingade till att se över vilka kurser de kan ta bort eller minska ner på för att få ihop ekonomin. Konsekvensen blir att färre och färre platser erbjuds denna målgrupp. Skolorna har helt enkelt inte råd.

Allas rätt till utbildning

Vi frågar oss vilka andra alternativ som då ska erbjudas för denna elevgrupp. Vi befarar att dessa besparingar kommer med ett högt pris, med minskade möjligheter till meningsfulla studier och ökad risk för utanförskap och psykisk ohälsa.

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning står det i del av artikel 24 Utbildning: säkerställa ett sammanhållet utbildningssystem på alla nivåer och livslångt lärande. I FN konventionen om de mänskliga rättigheterna står det i del av artikel 26: Den högre utbildningen skall vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga. Det globala målet nummer 4 i Agenda 2030 säger att det ska finnas god utbildning för alla.

Allas rätt till utbildning, utifrån sina förutsättningar, är en viktig pusselbit i ett demokratiskt samhälle. Med en kraftigt minskad tilldelning i budgeten, drabbas folkhögskolor hårt, det är en uppenbar risk att deltagare med funktionsnedsättning drabbas hårdast.

Öka anslagen

Vi uppmanar regeringen, att snarast öka anslaget till folkhögskolorna med 500 mkr, så anslaget kommer tillbaka till 2022 års nivå. Att säkerställa en större långsiktighet för folkhögskolors verksamhet och att personer med funktionsnedsättningar ska ha samma möjligheter att studera vidare utifrån sina förutsättningar, i enlighet med FN-konventionerna och de globala målen