Röda korsets ungdomsförbund: Vi utlyser humanitärt nödläge på grund av klimatet

Den 3 juni 2022 var det 50 år sedan FN:s första globala miljökonferens i Stockholm. Det halvsekel av klimat- och miljöarbete ramas in genom konferensen Stockholm +50. Inför detta har klimat- och miljöministern Annika Strandhäll (S) uttryckt att hon är ”stolt över Sveriges arbete” och tycker att vi kan räkna oss som ett föregångsland.

”Den egna framtiden är skrämmande”.

1999 sattes Sveriges miljömål. Nästa generation skulle få ett samhälle där de stora miljöproblemen var lösta. Detta till trots stod det 2021 klart att endast ett av 16 miljömål uppfylldes. Existentiellt viktiga mål, såsom klimatmålet och målet om biologisk mångfald, utvecklar sig dessutom i fel riktning.

Är det så ett föregångsland agerar?

Unga tycker inte det. 2021 gjordes en undersökning om klimatångest bland unga i hela världen. Tre av fyra uppgav att den egna framtiden är skrämmande. Nästan 60 procent anser att regeringar har svikit dem och kommande generationer med sitt politiska ledarskap.

2022 släppte FN en rapport som avslöjade att en miljard barn lever i länder som bedöms ha extremt hög risk för konsekvenser av klimatkrisen. Samtidigt konstaterar FN:s flyktingorgan att klimatförändringarna är vår tids ödesfråga. I dag är fler på flykt än någonsin. Flyktingar och de personer som lever i störst utsatthet är de som betalar priset för en undermålig klimat- och miljöpolitik. Klimatkrisen är inte ett framtida problem, det är här och nu och människor lider – så även i Sverige.

Från hot till verklighet

Barnkonventionen fastslår att barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling och att alla beslut som rör barn ska fattas med barnets bästa i åtanke. Vidare är stater skyldiga att ansvara för och nyttja sina resurser för att uppfylla barns rättigheter. Klimatkatastrofer är humanitära katastrofer. Konsekvenserna av bristande arbete skadar både dagens och framtidens barn. Den politik som regeringen är stolt över strider mot barnkonventionen. Den driver människor på flykt. Den är inte en politik värdig ett föregångsland.

Klimatkrisen är inte ett framtida problem, det är här och nu och människor lider – så även i Sverige. 

Klimatkrisen har gått från hot till verklighet. Dagens unga vet det och i opinionsundersökningar är klimat- och miljöfrågan bland de absolut viktigaste för unga väljare. Trots det får den knappt något utrymme i den politiska debatten. FN:s klimatorgan larmar om att utrymmet för åtgärder minskar snabbt. Vi har bara några år på oss innan det är för sent att göra något åt klimatförändringarna. Årets val kan bli det sista vi har innan möjligheter till handling försvinner.

Barn som drabbas värst av bristande miljö- och klimatpolitik kan inte rösta i detta val, trots att det påverkar dem. Vem ska sätta deras, och framtida generationers, livsviktiga fråga på agendan?

Låtsas inte att allt löser sig

Forskning visar att det inte hjälper ungas klimatångest att ignorera problemet eller att låtsas som om allt kommer att lösa sig. Vad som däremot hjälper är att makthavare och vuxenvärlden tar problemet på allvar och agerar lika allvarligt. Det sker inte i tillräcklig utsträckning i dag.

Röda Korsets Ungdomsförbund är inte en klimat- eller miljöorganisation. Men vi är en humanitär organisation som sätter barn och ungas behov i första rummet. En humanitär organisation kan inte se på när barn och unga blir fråntagna den grundläggande rättigheten att växa upp i trygghet. Det hör till vårt uppdrag att hindra och lindra mänskligt lidande. Det är smärtsamt tydligt att vårt arbete, med exempelvis flyktingmottagande eller psykisk ohälsa bland barn och unga, är kopplat till klimatkrisen.

Därför utlyser Röda Korsets Ungdomsförbund humanitärt nödläge till följd av klimatkrisen.