Sveriges tidskrifter: Svegfors ålderdomliga utredning missar målet
Mediebranschen är ett ekosystem där alla delar är beroende av varandra – utan tidskrifters grävande journalistik i specifika ämnen får vi ingen livaktig dagspress. Detta samband har Mats Svegfors ålderdomliga utredning missat.
Kerstin Neld
Vd Sveriges tidskrifterHelle Klein
Direktor SigtunastiftelsenRegeringens utredare Mats Svegfors föreslår ett nytt mediestöd som avser att stärka lokala medier. Det är bra att geografiska vita fläckar i medielandskapet täcks in.
Men om hans utredning blir verklighet kommer det att leda till att de ämnesmässiga vita fläckarna i vårt medieutbud i stället blir större. Svegfors förslag leder till ytligare journalistik.
Nu är det en uppgift för kulturminister Jeanette Gustafsdotter att se till att framtidens mediepolitik främjar både bredd och djup.
Stötta innehåll, inte organisationer
När en lokal hyresvärd avslöjas som gangster i tidningen Hem & Hyra anser staten att det inte ska räknas som en nyhet; Hem & Hyra är ju en tidskrift. Och en tidskrift har inte rätt till offentligt mediestöd. Men när en lokal tidning på orten följer upp Hem & Hyras granskning anser staten att nyheten kommer från ett nyhetsmedium. Detta nyhetsmedium är berättigat till offentligt nyhetsstöd.
Det här är inte rätt och det borde utredningen ha tagit hänsyn till. För medborgarnas skull bör det offentliga stödet ges till innehåll och inte till organisationer. Den föråldrade dagstidningslogiken måste överges.
Tidskrifter inte värda stöd i Svegfors värld
Gränserna mellan dagstidningar och tidskrifter suddas kontinuerligt ut.
Regeringen uppdrog åt Svegfors att ”anpassa stöden till den moderna mediemarknaden”, men det är inte det han gör. Hans förslag går till och med i motsatt riktning och han medger detta öppet:
”Utredningens förslag innebär alltså att utrymmet för att ge stöd till tidskrifter snarare begränsas än vidgas” (utredningen, sidan 204).
Det beror bland annat på att alla tidskrifter definitionsmässigt är nationella och därför inte är värda stöd i Svegfors värld.
Utredningen missar målet
Redan när presstödet för fyra år sedan stöptes om till mediestödet var det en tydlig signal om att journalistiken, inte formatet, skulle stå i centrum för stödet. Endast då kunde stödet anpassas för att underlätta för den omställning som krävdes för att möta digitaliseringen och de utmaningar som den medför för medierna.
Att Mats Svegfors trots det står fast vid att mediestödet ska vara ett formatstöd, innebär att utredningen missar målet. Organisationerna står i fokus, inte läsarna.
Djupgående journalistik nekas stöd
Detta är särskilt allvarligt eftersom många tidskrifter har tagit över stora delar av den fördjupande samhällsjournalistik som dagstidningarna inte längre har råd att bedriva. Svegfors felaktigt utformade stöd blir därmed ett smalt dagstidningsstöd. Och det skapar hinder för mediernas fortsatta omställning – stick i stäv med mediestödets ambition.
Nu bemödar han sig inte om att förstå och landar till slut i den triviala motiveringen till sitt nej att det finns för många tidskrifter
Medieorgan som Fokus, Breakit, Dagens Arbete, lantbrukssajten ATL, Affärsvärlden med flera är alla nyhetsledande inom olika områden och har samma digitala publiceringsperiodicitet som många dagstidningar. Att neka alla dessa mediestöd för att de är nationella och att Svegfors klassar dem som tidskrifter innebär förstås att de får ett försämrat konkurrensläge gentemot dagstidningar – och att de får minskade resurser att producera den djupgående och kritiskt granskande journalistik som vår tid kräver.
Vi har därför föreslagit att definitionen av vad som är ”ett allmänt nyhetsmedium” också skulle inkludera djup i nyhetsbevakningen. Vi beklagar att utredaren inte tagit hänsyn till detta.
Bemödar sig inte om att förstå
Vi anser självklart inte att alla tidskrifter skall vara berättigade till offentligt stöd. Rena förströelsepublikationer bör undantas och riktigt smala kulturtidskrifter får redan ett litet stöd. Men vi hade förväntat oss att en erfaren och kvalificerad utredare som Mats Svegfors skulle ha skaffat sig bättre och mer nyanserad kunskap om den del av tidskriftsvärlden som bedriver seriös och relevant journalistik av stort värde för det demokratiska samtalet.
Nu bemödar han sig inte om att förstå och landar till slut i den triviala motiveringen till sitt nej att det finns för många tidskrifter och att det skulle bli fört dyrt att ens överväga att inkludera de relevanta tidskrifterna i stödsystemet. Som pinsam brasklapp föreslår han en ny utredning som skulle överväga om det lilla kulturtidskriftsstödet kan breddas till fler tidskrifter.
Medborgarna har rätt till fördjupning
I ett vidsträckt och glest befolkat land som Sverige behöver de vita geografiska fläckarna täckas med god lokal journalistik såsom Mats Svegfors föreslår.
Men medborgarna i ett kunskapsberoende land som Sverige har samtidigt rätt till grävande och fördjupande journalistik som de små lokaltidningarna aldrig kommer att kunna leverera. Även de vita ämnesfläckarna måste täckas och sådan journalistik bör berättiga till offentligt stöd.
Mediebranschen är ett ekosystem
Mediebranschen är ett ekosystem där alla delar är beroende av varandra – utan tidskrifters grävande journalistik i specifika ämnen får vi ingen livaktig dagspress, utan tidskrifter som bryr sig om bruksort likväl som storstad får vi ingen lokaljournalistik värd namnet.
Detta samband har Mats Svegfors ålderdomliga utredning missat. Nu är det upp till remissinstanserna och framsynta politiker som kulturministern och andra att rätta till felsynen och se till att Sverige får ett modernt och verklighetsanpassat stödsystem.