Ungdomars bristande läsintresse är en fråga för hela samhället

Behovet av insatser för läsning blir allt tydligare. Vi är övertygade om att ökad läsning och läskunnighet nås genom en gemensam insats från många aktörer som arbetar med att öka läsningen på olika sätt. Inte minst behövs det läsande förebilder.

Ungas läsförmåga minskar

Flera rapporter visar på barn och ungas minskade läsning och försämrade läsförmåga och många vill nu bidra till att förbättra situationen. Regeringen har beslutat om satsningar på fysiska läromedel, medel till biblioteken för läsfrämjande och bemannade skolbibliotek. Det är bra men det räcker inte för att lösa problemen.

I den senaste PISA-studien från 2023 var de svenska resultaten i läsförståelse tillbaka på samma nivåer som 2012, vilket var de sämsta resultaten dittills. Den sjunkande läsförmågan är ett resultat av den bristande likvärdigheten i den svenska skolan. Elevers socioekonomiska bakgrund har en allt större påverkan på deras resultat.

Lika oroväckande är den senaste PIRLS-studien, som presenterades 2023 och visar på ett försämrat resultat i läsförståelse hos fjärdeklassare. Även här syns stora skillnader i läsförmåga beroende på socioekonomisk bakgrund. Dirk Hastedt, chef för International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA) som ansvarar för PIRLS, framhåller att läsförmågan hos elever hänger ihop med hur stort läsintresset är.

Läsförståelse är avgörande

”Vi ser särskilt i de nordiska länderna att en stor andel elever inte gillar att läsa. I Sverige handlar det om 35 procent,” sa Hastedt i en intervju med TT (SvD 17/5-23) Han menar att läsintresset är en fråga för hela samhället, inte minst för föräldrarna.

För individen är läsförståelse avgörande för att kunna vara delaktig i samhället och i demokratin. Läskunnigheten är även grunden för att barn ska upptäcka glädjen i läsandet, det är när det inte är svårt som läslusten vaknar. Här måste vi alla bidra.

Den sjunkande läsförmågan är ett resultat av den bristande likvärdigheten i den svenska skolan.

Vi, de undertecknande organisationerna, arbetar på olika sätt med att öka läsningen och förbättra läskunnigheten i Sverige. Läsrörelsen inbjuder med stöd av Lärarstiftelsen, Svenska Akademien och Svensk biblioteksförening, till Read Hour – den timme med start klockan 19 på FN:s läskunnighetsdag den 8 september då vi alla samlas kring läsning.

Var en läsande förebild

I arbetet deltar också Nätverket LÄSLOV med elevorganisationer, bibliotek, bokförlag, bokhandlare, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag. Gemensamt uppmanar vi alla att uppmärksamma läsningen.

Read Hour och läskunnighetsdagen utvidgas i år till en läsande helg den 6 till 8 september. Skolverket uppmuntrar skolorna att anordna en festdag för läsning fredag den 6 september, ett viktigt initiativ och vi uppmanar dig som vuxen att under hela året, men särskilt klockan 19 den 8 september, vara en läsande förebild. Du kommer inte att vara ensam.

Hundratals läsande förebilder i alla åldrar och med olika bakgrund har anslutit sig till Read Hour Sverige. Det är partiledare och språkrör från samtliga riksdagspartier, nuvarande och tidigare ministrar, ledamöter i Svenska Akademien, lärare och bibliotekarier och allt från bloggare till idrottare. En läsande förebild är Sepenta Sarhadi, 11 år, storläsare av rang som inspirerar och läser för andra barn.

Lyft läsningen

Genom att läsa så att barn och unga ser det kan vi sprida intresset för läsning. Inför Read Hour uppmanar vi därför er alla att bli läsande förebilder och förmedla lusten till läsandet. Det är i vardagen som exempel hela tiden behövs, men inför den 8 september kan du också dela med dig av dina boktips i sociala medier under #readhoursverige och #readhour, prata om glädjen med läsande och sprida information om Read Hour.

Vi hoppas att du vill vara med att lyfta läsningen och på så sätt bidra till ökad läskunnighet och läsglädje hos Sveriges alla barn och unga.