Gör inte rektorer till poliser, Gunnar Strömmer

Skolan ska vara en trygg plats för elever och personal. Men den verklighet vi möter är på vissa håll allt annat än trygg. Gängkriminella utnyttjar barn och unga för sina egna syften, och skolan har blivit en plats där både rekrytering och brott kan begås. Vi delar regeringens uppfattning om att åtgärder behövs för att skapa en säker skolmiljö. Men regeringens förslag ”Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen” är inte den lösningen.

Lagrådsremissen innebär att rektorer åläggs en skyldighet att lämna ut information till brottsbekämpande myndigheter, utan att dessa först begärt uppgifterna. Sveriges Skolledare och flera andra remissinstanser så som SKR och Skolverket har uttryckt stark kritik mot förslaget. Liksom Lagrådet som till och med yttrat att vissa av förslagen rentav blir omöjliga att tillämpa.

Utbilda och stödja, inte bekämpa brott

En återkommande kritik är att en generell informationsplikt riskerar att underminera skolans förtroende hos elever och vårdnadshavare. Om skolan uppfattas som en förlängning av rättsväsendet finns en reell risk att de elever som behöver skolans stöd allra mest, i stället håller sig borta.

Skolans uppdrag är att utbilda och stödja elever, inte att bekämpa brott

Skolans uppdrag är att utbilda och stödja elever, inte att bekämpa brott. Justitieministern har klargjort att regeringen trots kritiken från såväl Lagrådet som oss skolledare, avser gå vidare med förslaget. Men vi menar att en sådan reform måste vara betydligt mer genomtänkt och balanserad.

Arbetsmiljön försämras

För det första bör informationsplikten ligga på huvudmannen, inte rektorerna. Skolledare har redan hög arbetsbelastning och utsätts för hot och våld i sin yrkesroll. En ny rapport från Arbetsmiljöverket visar att antalet anmälningar av hot och våld i skolan ökat med 150 procent de senaste tio åren. Vår undersökning visar att fler än två av fem rektorer som blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier, har blivit det av elever. Att lägga till ansvaret för brottsbekämpning skulle försämra arbetsmiljön ytterligare och försvåra möjligheterna att fokusera på utbildning och elevernas bästa.

För det andra måste skrivningarna om att information ska delas utan föregående begäran strykas. En sådan plikt hotar att skada det viktiga förtroendet mellan skola, elever och föräldrar. Skolan ska vara en neutral och stödjande plats, och det äventyras om elever upplever att allt de gör kan rapporteras vidare till polisen.

För det tredje måste regeringen tydliggöra vilken information som ska delas. Lagrådet konstaterar att det är de brottsbekämpande myndigheterna som ska avgöra vilka uppgifter som behövs, vilket riskerar att leda till att mängder av irrelevant information delas. I en tid när skolans administrativa börda redan är tung, kommer detta öka arbetsbördan än mer och ta resurser från utbildningen.

Tänk om, regeringen

Den bästa brottsbekämpningen börjar i klassrummen, med tidiga insatser och stöd till elever i riskzonen. Skolan spelar en avgörande roll i att förebygga kriminalitet genom att skapa en trygg miljö och erbjuda en utbildning som ger eleverna bättre framtidsutsikter. Regeringens förslag främjar inte skolans förebyggande roll.

Vi uppmanar regeringen att tänka om. I stället för att göra rektorer till poliser, bör fokus ligga på att stärka samverkan mellan skola, socialtjänst och polis på rätt premisser. Skolan måste förbli en plats där elever känner sig trygga, och där deras bästa alltid kommer först.