Krönika av 
Mats Engström

Kostnaderna för klimatambitioner ofta överskattade

Vad som är mest ”samhällsekonomiskt effektivt” kräver en djupare analys än att det just nu verkar bekvämare och billigare att köpa utsläppsrätter i säg Bulgarien än att klara det svenska transportmålet till 2030, skriver Mats Engström.

<span>Regeringens <a href="https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2023/07/uppdrag-att-analysera-hur-sveriges-politik-bor-utvecklas-utifran-eus-klimatpaket/%20" target="_blank" rel="noopener">uppdrag till Hassler</a> var att föreslå en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik. Någon närmare definition av denna effektivitet gavs inte, skriver Mats Engström.</span>
Regeringens uppdrag till Hassler var att föreslå en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik. Någon närmare definition av denna effektivitet gavs inte, skriver Mats Engström.Foto: TT/Privat/Montage
Mats Engström
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Överimplementering. Smaka på det ordet. Lite knepigt att uttala kanske, ännu svårare att förstå. Ändå är detta uttryck en nyckel för att förstå omsvängningen av svensk miljöpolitik.

Moderaterna lovade i sitt valmanifest att ”motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut”. Ett enklare sätt att förklara det är att vårt land inte ska vara mer ambitiöst än vad EU kommit överens om. Vare sig det gäller klimatfrågor, arbetsmiljö, hälsa eller något annat av de många områden där det finns EU-politik.

John Hasslers utredning om klimatpolitiken som presenteras i dag behöver ses i det perspektivet. Det nationella utsläppsmålet för transporterna görs om, enligt Altingets uppgifter. Sverige ska kunna köpa utsläppsrätter i andra länder och göra mindre på hemmaplan.

Vad som är mest ”samhällsekonomiskt effektivt” kräver alltså en djupare analys

Regeringens uppdrag till Hassler var att föreslå en samhällsekonomiskt effektiv klimatpolitik. Någon närmare definition av denna effektivitet gavs inte.

Läs också

Innovation kan minska notan

Ett problem med traditionella nationalekonomiska modeller är att de ofta överskattar kostnaderna för klimatambitioner genom att bara ha med befintlig teknik. Samtidigt visar historiska erfarenheter att innovation kan minska notan betydligt. Då behövs det ofta politiska ingripanden som stimulerar fram ny teknik. Inte bara innovationsstöd, utan också bindande mål och åtgärdskrav.

Vad som är mest ”samhällsekonomiskt effektivt” kräver alltså en djupare analys än att det just nu verkar bekvämare och billigare att köpa utsläppsrätter i säg Bulgarien än att klara det svenska transportmålet till 2030. Innovativa företag här hemma kan både sänka de totala kostnaderna för globala klimatåtgärder, och få egna konkurrensfördelar. Det kan ge stora samhällsekonomiska fördelar.

Historiskt har dessutom föregångsländer varit avgörande för EU:s klimat- och miljöpolitik. Om inte Tyskland och Danmark gått före med vindkraft och sol hade inte EU:s Fit-for-55-paket blivit lika ambitiöst. Utan Storbritanniens och Sveriges klimatpolitiska ramverk skulle EU knappast ha kommit överens om den nya klimatlagen. Om sådana stater nu tar av sig ledartröjan är det inte säkert att EU:s klimatambitioner håller.

En intressekonflikt inom näringslivet

Bakom diskussionen om sakfrågorna finns en intressekonflikt inom näringslivet. Svenskt Näringsliv har länge drivit att Sverige bör hålla sig till EU:s miniminivåer. Organisationens tidning lyfter gärna fram John Hasslers budskap.

Samtidigt protesterar många bolag mot de befarade förändringarna. Bara de senaste dagarna över 350 företag i Aftonbladet. Fler än 200 i Dagens Industri. De ser risker för konkurrenskraften om Sverige backar från att vara ett föregångsland. ”Det finns en fördel att målet för transportsektorn är lite mer långtgående än EU:s mål”, säger Volvo Cars Sverigechef i en intervju: ”Det skapar konkurrenskraft för oss.”

Även i huset på Storgatan i Stockholm där Svenskt Näringsliv sitter finns det olika uppfattningar. Teknikföretagen samlar många av de största bolagen och argumenterar för en hög nationell ambitionsnivå inklusive bibehållna klimatmål i sitt inspel till den kommande klimatpolitiska handlingsplanen. ”Sverige har inte råd att förlora fyra år som kan riskera jobb, tillväxt och välfärd inom det gröna området där svenska företag varit världsledande i decennier och där tillväxtpotentialen nu är som störst i hela världen”, skriver organisationen bland annat.

Det är i sak en hård kritik av Svenskt Näringslivs linje. Hur länge accepterar de innovativa storbolagen påverkanskampanjerna för att sänka miljöambitionerna?

Fakta

Mats Engström är analytiker, författare och fristående krönikör i Altinget.

Tidigare krönikor

- Solidariteten är en geopolitisk tillgång

- Magdalena Andersson borde tala om nästa miljonprogram

- Stor osäkerhet om EU:s framtida klimatpolitik

- Vaccinjägarens hårda dom mot Folkhälsomyndigheten

- Magdalena Andersson borde tala om nästa miljonprogram

- Föregångsländer driver på EU:s miljöpolitik

- Undergivenhet är inte bra säkerhetspolitik

- Det svenska EU-ordförandeskapet kan bli ett bakslag för EU:s gröna giv

- Svenska valet kan avgöra miljöpolitiken i EU

Efterlyses: bättre politiskt ledarskap för den globala miljön

- Svagt underlag för historiskt Natobeslut

- Säkerhetspolitik är mer än ja eller nej till Nato

Frågorna som Moderaterna borde besvara om Natomedlemskap

- Att spara energi är bra säkerhetspolitik

- Vi är dåligt rustade även för nästa pandemi – behövs fler krisövningar

Farmanbar borde beskatta kraftbolagens enorma vinster

Tuffa miljöutmaningar väntar för fightern Annika Strandhäll

Så kan Andersson göra vision till verklighet – precis som von der Leyen och Palme

Magdalena Andersson behöver bli tydligare om segregationen och miljön

Sluta käbbla om klimatet och påverka världen i stället

Moderaternas radikala skifte väcker internationell uppmärksamhet

Regeringskrisens okända variabel finns i Bryssel

Förvånansvärt mild dom från konstitutionsutskottet 

Grönt omvandlingstryck kan hjälpa europeisk industri 

Civilsamhällets röster behövs i debatten om EU:s framtid

- Goda klimatnyheter blir inte bättre av överdriven PR

Sverige kan lära av Angela Merkels integrationspolitik

KU bör granska varför Dambergs kriskansli inte slog larm 

Svenska politiker borde inte bli nej-sägare i frågan om en ”hälsounion”

Fukushima visade Sveriges behov av permanent krisgranskning 

Märta Stenevis strategi är rätt men pengarna saknas

Nämnda personer

Ulf Kristersson

Statsminister (M), partiledare Moderaterna
Ekonom (Uppsala uni., 1988)

John Hassler

Professor i ekonomi Stockholms universitet
Fil. dr. nationalekonomi (Massachusetts Institute of Technology, 1994)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024