Replik: Så stimuleras omställningen av flyget

Flygskatten saknar koppling till flygets faktiska klimatpåverkan: den som tar elflyget betalar precis lika mycket som den som flyger 100 procent fossilt och ineffektivt. Det strider mot principen om att förorenaren betalar och är grunden till att 2030-sekretariatet konsekvent argumenterat för ett bonus-malus-system för flyget och skärpta krav på användning av biodrivmedel.

Att moderaterna ändå redan anger vad som ska ske riskerar förstås att processen upplevs som ett spel för gallerierna.

Men att enbart halvera skatten ökar enligt regeringen själv flygets klimatpåverkan med ca 87 600 ton koldioxidekvivalenter per år, vilket förstås inte är acceptabelt.

Spel för gallerierna?

Förslaget om halverad flygskatt är på remiss till den 24 juni. Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen och WWF är bland de regeringen bett om synpunkter. Att moderaterna ändå redan anger vad som ska ske riskerar förstås att processen upplevs som ett spel för gallerierna.

Det förstärks av att regeringens promemoria endast i minsta möjliga utsträckning redovisar alternativ till sitt förslag; ”En alternativ lösning hade till exempel varit att helt avskaffa flygskatten. Det bedöms dock lämpligare att sänka skatten.” Inga andra alternativa lösningar ges, exempelvis berörs varken skrivningarna från regeringens egen klimatpolitiska handlingsplan om att inkludera höghöjdseffekten, eller statliga Fossilfritt Sveriges förslag till stimulerad omställning.

Finns goda förutsättningar 

Om halverad flygskatt alltså redan beslutats, finns fortsatt goda möjligheter att säkra att Stockhaus ambitioner om ett klimatbättre flyg förverkligas:

För det första: Ställ klimatkrav på flygplatser. ”Regeringen har fördubblat stödet till de kommunala flygplatserna”, skriver Stockhaus. Det sker utifrån en tidigare utredning, ledd av Moderaternas tidigare finansmarknadsminister Peter Norman som föreslog att flygplatsstöd kopplas till en påskyndad omställning till fossilfritt flyg – vilket regeringen förstås bör förverkliga.

För det andra: Se till att myndigheter flyger grönt. Statliga Swedavia erbjuder sen flera år myndigheter förnybart bränsle för sina flygresor, vilket dock nästan inga gör. ”Satsningarna på flyget innebär inte på något sätt att vi struntar i miljön – tvärtom”, skriver Stockhaus – dags då att kräva att statliga myndigheter flyger på biobränsle nu och el när det blir möjligt.

För det tredje: Stimulera elflyg och annan innovation. ”I framtiden kommer elflyg utgöra en växande andel av vårt inrikesflyg”, skriver Stockhaus. Andelen elflyg är noll, så det krävs inte mycket för att påståendet ska förverkligas, men för att elflyget ska bli en betydande del av marknaden bör regeringen utveckla finansieringsmekanismer som Klimatklivet och Industriklivet – tvärtemot de signaler som ges i regeringens Klimathandlingsplan.

För det fjärde: Gynna inte ensidig flyget. Stockhaus berättar att ”I vårändringsbudgeten får flyget en dryg miljard för att täcka det ackumulerade underskottet efter pandemin.” Andra färdslag, därtill med betydligt lägre klimatpåverkan än flyget, har också stora underskott och bör få liknande stimulans – för inte vill väl regeringen särbehandla något färdslag?

För det femte: Stå entydigt bakom EU:s klimatlagstiftning. ”Genom EU-samarbetet står Sverige bakom Fit for 55-paketet”, skriver Stockhaus i Altinget, samma dag som energiminister Ebba Busch på Expressens debattsida skriver att EU:s ESR-klimatkrav inom Fit for 55 bör rivas upp. Här vore det värdefullt om moderaterna som regeringens största parti kunde säkra en mer entydig linje från regeringspartierna.

”Regeringen visar vägen”, avslutar riksdagsledamöterna Stockhaus och Svärd. Det är en oerhört välkommen ambition som vi gärna bistår dem i att förverkliga.