Skuldtunga kommuner kan hota Sveriges framtid

Sverige har under de senaste decennierna framstått som ett föredöme i att hantera sin offentliga ekonomi, med en strikt finanspolitik som framgångsrikt minskat den nationella skuldsättningen sedan 1990-talets kris från 76 procent av BNP 1996 till 33 procent 2022.

Det är mot denna bakgrund som en möjlig omorientering mot ett balans- eller underskottsmål diskuteras. En sådan förändring skulle, åtminstone teoretiskt, skapa utrymme för ökade offentliga investeringar.

Överskott på 160 miljarder 

Diskussioner kretsar kring att röra sig mot ett balansmål eller ett underskottsmål på upp till en procent av BNP. Detta skulle potentiellt öka utrymmet för offentliga utgifter med mellan 20 och 80 miljarder kronor årligen under den kommande åttaårsperioden.

Med en årlig statsbudget på omkring 1 747 miljarder kronor ter sig dock detta belopp som relativt begränsat. I jämförelse genererade den automatiska budgetstärkningen ett reformutrymme på 39 miljarder kronor för 2024, och under 2022 hade Sverige ett budgetöverskott på 160 miljarder kronor.

I skarp kontrast till den framgångsrika skuldsaneringen på statlig nivå finner vi dock utvecklingen inom kommunsektorn där skuldbördan ökat markant. Och även om den offentliga Maastrichtskulden stadigt har minskat på nationell nivå, har kommunsektorns andelen av skulden ökat och var vid senaste mätningen avsevärt högre än under 1990-talet.

Skulderna ökar hos kommunerna  

Mellan 2010 och 2021 eskalerade skuldsättningen hos kommuner och regioner från ungefär 20 miljarder kronor till 200 miljarder kronor, medan låneskulden för kommunala företag steg med ytterligare 230 miljarder kronor.

Denna växande skuldbörda inom kommunsektorn är en direkt konsekvens av omfattande investeringar i infrastruktur, bostäder och verksamhetslokaler som genomförts under det senaste decenniet, drivna av en kraftig befolkningsökning.

Denna växande skuldbörda inom kommunsektorn är en direkt konsekvens av omfattande investeringar i infrastruktur, bostäder och verksamhetslokaler som genomförts under det senaste decenniet, drivna av en kraftig befolkningsökning. Dessa investeringar uppgick till 2 121 miljarder kronor i 2022 års penningvärde mellan åren 2010 och 2021.

Regleringen av statens och kommunernas ekonomier visar på en distinkt skillnad inom den svenska ekonomiska modellen: medan staten följer ett strikt finanspolitiskt ramverk, åtnjuter kommunerna större frihet att låna för sina investeringar. Denna frihet medför utmaningar för den offentliga ekonomin som helhet.

Vikten av statliga infrastrukturprojekt 

Medan kommuner och regioner lånar för att finansiera investeringar som möjliggör grundläggande välfärdstjänster, lyfter Finanspolitiska rådet fram områden där strategiskt viktiga statliga investeringar kan anses motiverade, bland annat klimatåtgärder, infrastrukturinvesteringar och försvarsupprustning. Rådets rapport från 2022 understryker exempelvis ett behov av betydande offentliga investeringar för att uppnå Sveriges ambitiösa klimatmål, uppskattat till mellan 20 och 40 miljarder kronor årligen utöver de redan planerade infrastrukturprojekten.

Och trots det akuta investeringsbehovet betonar rådet att offentlig finansiering bara utgör en bråkdel av de totala investeringarna som krävs. En större del av lösningen ligger istället i att skapa en mer fördelaktig miljö för privata investeringar, genom effektivare tillståndsprocesser, mer stabila regelverk och bättre nationell samordning, särskilt inom sektorer som energi, industri och transport.

Så även om överskottsmålet står inför en översyn understryker denna situation vikten att fortsätta med en disciplinerad finanspolitik som balanserar behovet att stimulera tillväxt och investeringar med att bibehålla en hållbar skuldnivå. I det sammanhanget är det särskilt viktigt att hantera den växande skuldbördan inom kommunsektorn med försiktighet, för att säkerställa att den ekonomiska stabiliteten inte äventyras.