Trots motgångarna – nya återvinningstoppen har gott hopp framåt

– Våra företag är världsledande i återvinningsarbetet i flera värdekedjor. Det sätter Sverige på kartan, i återvinningssammanhang. Det öppnar för både export av innovationer och material. Det borde också vara mycket intressant för nya regeringen.

Det säger Återvinningsindustriernas nya vd Ellen Einebrant till Altinget.

Relationen till politiken har dock inte varit helt smärtfri de senaste åren. Spelreglerna på avfallshanteringsmarknaden har förändrats drastiskt, och inte bara till det bättre. De fastighetsnära insamlingskrav som införts och träder i kraft nästa år syftar till att sänka trösklarna för att få ut renare fraktioner från hushållsavfallen, men reglerna oroar de privata aktörerna.

Vi ser ju med oro på att det kan leda till en ökad kommunalisering

Ellen Einebrant
Ny vd, Återvinningsindustrierna

– Vi ser ju med oro på att det kan leda till en ökad kommunalisering, säger Ellen Einebrant och fortsätter:

– Vi skulle behöva en öppnare marknad med sund konkurrens, för att man ska våga investera framåt. Men vi har gått i motsatt riktning de senaste åren.

Motargumentet var väl bland annat att den privata sidan inte riktigt löst det?  

– Men vi är väldigt noga med att våra medlemmar är verifierade och har tillstånd. Det är en diskussion som baseras på enskilda oseriösa aktörers agerande. Det är ju oerhört viktigt att man anlitar seriösa entreprenörer och nu kan fler upphandlingar gå på lägsta pris. Då är risken större att man inte anlitar aktörer som har mest ambitiösa återvinningskraven, säger Einebrant, som har en bakgrund hos konsultbolagen Westander och 2050. De senaste åren har hon haft kommunikationsansvaret på ÅI.

Einebrant tillägger även efter publicering att förpackningsinsamlingen generellt har fungerat väl med de privata aktörerna som utförare. Men i och med att producenterna inte längre var intresserade av att ansvara för insamlingen när de politiska kraven skulle höjas, förändrades samtidigt förutsättningarna för de privata utförarna.  

Vill se mer styrmedel

Men även om alla förändringar av spelreglerna inte gått vägen för branschföreningen, så är ÅI en av relativt få branschföreningar som generellt efterfrågar mer styrning politiskt.

Branschen vill öka efterfrågan på återvunnet material. De behöver råda bot på problemet att jungfruligt material oftast konkurrerar ut det återvunna materialet, som det är branschens ambition att utöka.

Einebrant vill inte sträcka sig så långt som att kalla det marknadsmisslyckande, men beskriver efterfrågan på styrmedel som en väg att råda bot på branschens utmaningar. Just nu sker de flesta reformerna på EU-nivå, bland annat via förändrade produktdesignregler, förändrade förpackningskrav och regelverk för byggprodukter. LÄNK

– Vi tycker att det är många bra förslag som kommer på EU-nivå just nu, eftersom cirkularitet är i fokus där. Inte minst tror jag att användningen av återvunnet material blir viktigare i den svenska debatten framöver, eftersom det ger både stor klimatnytta, och eftersom det är en viktig fråga när det gäller hållbar råvaruförsörjning framöver, exempelvis tillgången på kritiska råmaterial, säger Einebrant.

Ni är också del i ett europeiskt pussel. Har ni uppbackning från alla era systerföreningar på de prioriterade områdena, nu när ytterligare regelverk nu förhandlas?

Krav på ökad återvinningsbarhet, ökad återvinning och ökad användning av återvunnet material, är en bra möjlighet för de företag som ligger i framkant,

Ellen Einebrant
Ny vd, Återvinningsindustrierna

– Vi håller ihop bra i EU. Det är tuffare krav som kommer framöver som också är lönsamma för branschen. Krav på ökad återvinningsbarhet, ökad återvinning och ökad användning av återvunnet material, är en bra möjlighet för de företag som ligger i framkant, och vill utveckla nya tekniker.

Hittills har de flesta reglerna skärpt kraven främst på hushållsavfallssidan. Men sett till storlek, är verksamhetsavfallet sex gånger större än hushållsavfallet i exempelvis Sverige och där är utmaningarna också långt större.  

Det beskrivs bland annat i debatten som att verksamhetsavfallssidan lider av att det är lättare att skicka exempelvis plast till förbränning, när något led i materialåtervinningskedjan inte fungerar.

För plast kan exempelvis problem i insamlingen, sorteringen, malning, tvätt och regranulering leda till detta. I dag materialåtervinns uppskattningsvis mindre än tio procent av verksamhetsplasten, medan motsvarande siffra på hushållssidan ligger över 30 procent i Sverige. Einebrant ser dock flera vägar framåt.

– När det gäller exempelvis plasten så finns det olika behov. Där tror vi att krav på att använda en viss andel återvunnen plast i nya produkter kan göra stor skillnad. För då vet vi att det kommer att finnas en efterfrågan. För plasten är känslig och oljepriset styr väldigt mycket om det är lönsamt eller inte.

Samtidigt talas det bland era medlemmar om att det inte måste komma till styrmedel, utan att det kan gå att få till via mer samarbete?

– Det finns mycket företagen och branscherna kan göra själva. Jag tror exempelvis att avfallsförbränningsbranschen framöver kan differentiera avgifter kopplat till plastinnehållet i en container.

Men har era medlemmar också bollen i egna händer?

– Ja absolut, våra medlemmar gör också mycket på området. Det uppkommer hela tiden nya spännande samarbeten och det sker investeringar i nya anläggningar. Nya logistiska möjligheter från våra medlemmar kan också driva på utvecklingen. Våra medlemmar kan också informera och upplysa andra aktörer om vad som är möjligt. Om återvinningsföretagen exempelvis skulle bjudas in tidigare i planeringsskeden, vid produktdesign eller vid byggande och rivning, så kan de bidra i stor utsträckning med smartare lösningar, inte minst för plasten.

Era medlemmar är också potentiella kravställare på utsortering av renare fraktioner. Kan de ställa de kraven själva – eller riskerar de då att förlora kontraktet till mindre kravställande aktörer?

– Så kan det vara. Vi vill ju gärna se krav på ökad sortering som ska gälla alla. Det finns exempelvis nu utsorteringskrav från byggsektorn, och där skulle vi gärna se att sortering sker i fler fraktioner, och att tillsynen hänger med där och följer upp att sorteringen verkligen sker på alla byggen.

Naturvårdsverket har konstaterat att utsorteringskravet som infördes 2020 inte efterlevs fullt ut, och kommer som en första åtgärd att ta fram ny vägledning under året för att i ett första steg stärka implementeringen av utsorteringskravet.

Och även om utsorteringskravet härstammar från en annan lagstiftning, försöker Återvinningsindustrierna nu lyfta in kravet i förhandlingen om byggproduktsförordningen, som just nu förhandlas på EU-nivå.

– Där har vi petat in att vi gärna vill se kvotplikt, men också en utökad sortering, säger Ellen Einebrant och fortsätter:

– Men framför allt vill vi se krav på användning av återvunnet material i nya produkter på EU-nivå, och det kan komma in i många lagstiftningar.

För det leder till avsättning?

Vi vill ju gärna se krav på ökad sortering som ska gälla alla.

Ellen Einebrant
Ny vd, Återvinningsindustrierna

– Det kommer att leda till ökad återvinning. Våra medlemmar återvinner inte det som ingen efterfrågar.

Branschföreningen är generellt överens om ett antal punkter som de driver på. Men samtidigt är det också ett antal omdiskuterade åtgärder som inte ingår i listan.

Hur ser du på avvägningen mellan att arbeta med minsta gemensamma nämnare, eller att driva på era medlemmar och därmed också riskera att förlora några av dem?

– Den problematiken är mindre hos oss än inom många andra branschorganisationer. Vi upplever en stor enighet mellan våra medlemmar. Men finns det stora meningsskiljaktigheter så kan vi inte tycka till i vissa frågor. Men det är väldigt sällan vi hamnar där, säger Einebrant.

Ett av de fallen rör dock en aktuell fråga i årets budget, slopandet av avfallsförbränningsskatten. Här såg vissa medlemmar det som ett bra incitament till att sätta högre press på hela värdekedjan att stimulera till åtgärder högre upp i avfallshierarkin. Medan andra ser det som viktigare att sätta press tidigare i hierarkin.

– Just den skatten tycker våra medlemmar lite olika om. Det är en sådan fråga där vi inte satt ner foten.

Är förbränningsugnarna era värsta konkurrenter?

– Vi vill så klart minska avfallet som går till förbränning. Vi tror att det är väldigt mycket material som bränns som skulle kunna återvinnas. Där är plasten en väldigt intressant fråga. Det handlar ju om att minska Sveriges utsläpp och kan vi återvinna mer så kan plasten bli nya produkter.  

Artikeln har uppdaterats efter publicering.