Behov av ytterligare vattenkraftbesked

VATTENKRAFT. Energiöverenskommelsens uppgörelse om vattenkraften får ett varmt mottagande från alla håll. Men den behöver följas upp med snabba politiska besked om den småskaliga vattenkraften, anser bland andra Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma.

Foto: Fortum
Johanna Alskog

– Det är positivt att fastighetsskatten ska sänkas. Den har varit ohemult hög. Nu har vi fått gehör för det och vi är nöjda.

Det säger Christer Ljunggren, vd för Vattenfall Vattenkraft AB, om förra veckans fempartiöverenskommelse om energipolitiken. En överenskommelse som bland annat innebär att fastighetsskatten för vattenkraften ska sänkas. Sänkningen ska ske stegvis under en fyraårsperiod, med start nästa år.

Skattesänkningen, i kombination med förslaget om att inrätta en vattenkraftsfond där medlen ska gå till omprövningar och åtgärder, får applåder från såväl miljöorganisationer som från branschen.

Finansiering viktig pusselbit

– Finansieringsfrågan är den stora knäckfrågan för vattenkraften. Vem som ska betala vad, säger Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma till Altinget, när den nu är löst tror han att andra frågor kring exempelvis ändringar kring den juridiska prövningen enklare kan falla på plats.

The devil is in the details.

Socialdemokraternas energipolitiska talesperson Ingemar Nilsson om arbetet som nu ska ske utifrån överenskommelsen

Det är ett stort steg att få ett sådant här ramverk för vattekraften från den här breda politiska överenskommelsen. Men det är mycket jobb kvar.

Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma

Fonden är ett förslag som Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten har lanserat för regeringen. Det arbetades fram under den ett år långa dialogprocess där vattenkraftsbranschen och miljöorganisationerna tvingades att lära sig umgås i möblerade rum tillsammans.

Finansieringen av fonden ska vattenkraftsbranschen stå för helt och hållet, enligt uppgörelsen. Det innebär en viss ändring av Energimyndighetens och Havs- och vattenmyndighetens finansieringsförslag, där staten också skulle skjuta till medel. Men Brandsma tycker att det är en bra ändring.

Det ser förvånansvärt bra ut. Där finns vissa principiella markeringar. Juridiskt har det funnits backning för dem, den om att EU-rätten ska följas exempelvis. Det är ju en självklarhet, men det är en politisk markering som är viktig.

Torkel Blomqvist, förbundsjurist vid Sportfiskarna, om Energiöverenskommelsens vattenkraftsavsnitt

Äntligen kan vi sluta prata om pengar och konkurser. Äntligen kan vi fokusera på att få till en effektiv och rättsäker miljöprövning av alla kraftverk och dammar som idag inte har miljöanpassningar.

Ellen Bruno, Naturskyddsföreningen, bloggar om Energiuppgörelsens avsnitt om vattenkraften

– Det var svårt för oss som grupp att föreslå var pengarna ska komma ifrån, säger han.

Många åsikter kring fondvillkor

Hur de exakta detaljerna och villkoren kring fonden ska se ut finns det åsikter om från flera håll, inte minst från kraftbolagen.

– Där kommer vi att gå in med ett konkret förslag hur den ska konstrueras. Det kommer att komma, säger Christer Ljunggren.

Från miljöorganisationernas sida finns en oro för att fondens pengar ska användas till fel syften.

– Det gäller att fondpengarna inte går åt till att rädda småskalig vattenkraft som inte är lönsam, säger Torkel Blomqvist, förbundsjurist hos Sportfiskarna, och fortsätter:

– Det som är bra är att man kan göra mycket fler åtgärder, man skyndar på det hela. Det är därför vi har tryckt på att man ska få en fondlösning på plats.

Miljöorganisation vill se akutfond

En annan miljöorganisation, Älvräddarna, anser att det behövs ytterligare en – akut – fond. Orsaken är den situation som råder för många ägare av äldre småskaliga kraftverk som saknar giltiga tillstånd, och som kan stå inför stora ohanterliga kostnader oavsett om de väljer att lägga ner eller söka tillstånd. Länsstyrelsernas ökade tillsynsarbete var ett regeringsinitiativ, men har blivit en infekterad politisk fråga då många upplever att enskilda har hamnat i kläm.

– Vi anser att staten måste gå in och skapa en avvecklingsfond med 200-300 miljoner kronor direkt. Nu. Så man tar bort den konflikten, säger Älvräddarnas ordförande Christer Borg till Altinget.

– Det kan bli så illa att en och annan går i personlig konkurs, fortsätter han.

Erik Brandsma säger att det behövs politiska besked om hur frågan ska hanteras i väntan på att den stora fonden och nya regelsystem finns på plats.

– Det är en sådan punkt som är knepig och som behöver hanteras. Man behöver så fort som möjligt veta som gäller. Processerna kan bli dyra för de små kraftverksägarna och det skapar mycket elände och konflikter, säger han.

S hoppas myndigheter tolkar signaler

Den vattenkraftsproposition som är under beredning på miljö- och energidepartementet har tidigare varit utlovad att komma till hösten, men enligt uppgifter kommer den eventuellt dröja till år 2017.

Det finns de i den borgerliga oppositionen som har efterfrågat ett moratorium i processerna kring den småskaliga vattenkraften, att kraven inte verkställs i väntan på ny lagstiftning. Men Ingemar Nilsson, energipolitisk talesperson för Socialdemokraterna, säger att det låter enklare än det riskerar att vara.

– Det är ett tjusigt ord, men jag har träffat en del jurister som varnar för det begreppet. Snarare får man snabba upp den här processen så mycket som möjligt, sen får man fundera på vad det kan ha för signalvärde till de berörda myndigheterna, säger Ingemar Nilsson.

Dokumentation

Ur regeringens, Moderaterna, Kristdemokraternas och Centerns energiöverenskommelse, avsnittet om:

VATTENKRAFTEN

  • Vattenkraften spelar idag en central roll för Sveriges förnybara elförsörjning. En fortsatt hög produktion av vattenkraft är en viktig del i arbetet för att uppnå en ökad andel el från förnybara energikällor såsom vind- och solkraft. För vattenkraften gäller att:
  • Sverige ska leva upp till EU-rätten och dess krav på vattenverksamheter.
  • Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft, men där prövningssystemet utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan.
  • Reglerna för omprövning av vattenverksamheter som vattenkraftverk och dammar bör förenklas så långt det är möjligt med hänsyn till behovet av att säkerställa en hållbar utveckling där våra vattenresurser inte kan
    betraktas som vilken resurs som helst.
  • Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk med moderna miljötillstånd. Nya anläggningar ska ha moderna miljötillstånd.
  • Nationalälvarna, och övriga i lagen angivna älvsträckor, ska fortsatt skyddas från utbyggnad.
  • Fastighetsskatten på vattenkraft ska sänkas till samma nivå som för de flesta övriga elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5%. Skatten ska sänkas stegvis under en fyraårsperiod med start 2017. Samtidigt ska vattenkraftsbranschen fullt ut finansiera de kostnader, för till exempel omprövning av verksamheter, som gör att Sverige lever upp till EU-rätten och dess krav på vattenverksamheter. Arbetet ska utgå ifrån den partsdiskuterade fondlösningen som Energimyndigheten och Hav- och vattenmyndigheten har haft.

 Energimyndighetens och Havs- och myndighetens förslag Ett förslag till prövning av vattenkraftproduktion



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024