Gratis medicin till barn kan skada miljön

I en promemoria i höstas föreslog regeringen att läkemedel för barn ska bli helt gratis. I budgetpropositionen avsatte man pengar för detta och aviserade att lagändringen skulle komma till halvårsskiftet. Men budgeten röstades ned. På socialdepartementet säger man till Altinget att det är regeringens ambition att återkomma med förslaget. Däremot vill man inte precisera om det innebär att det avsätts pengar redan nu till vårpropositionen eller om det får vänta.

Socialdepartementet har räknat i underkant

Reformen ska även gälla de barn och ungdomar som är asylsökande samt de under 18 år som vistas i Sverige utan tillstånd. Läkemedelsanvändningen bland barn är utbredd. Nära en miljon barn fick någon form av läkemedel under 2013. Dagens regler innebär att en barnfamilj i normalfallet betalar maximalt cirka 2200 kronor om året för läkemedel till barnen. 

Utredningen har remissbehandlats och överlag är myndigheter och organisationer med på noterna. De tycker att regeringens förslag är bra. Men samtidigt varnas för att kostnaderna för reformen överstiger de 400 miljoner kronor som regeringen har räknat med.

Landstingen vill att staten täcker kostnader

”Det är viktigt att landstingets ökade kostnader ersätts till fullo genom motsvarande ökning av statsbidragen. Ökad förskrivning av antibiotika, som utgör en stor andel av förskrivningen till barn/ungdomar, medverkar till ökad risk för resistensutveckling och ökad kassation med negativ miljöpåverkan", skriver Landstinget Dalarna. Det är åsikter som återkommer hos de flesta landsting. Följande landsting och regioner varnar för ökade kostnader och/eller överanvändning av läkemedel som kan bli skadlig för miljön eller bidra till antibiotikaresistens:

• Västra Götalandsregionen
• Region Jämtland Härjedalen
• Landstinget i Värmland
• Landstinget Västmanland
• Landstinget Västernorrland
• Örebro Läns landsting
• Landstinget Gävleborg
• Region Östergötland
• Landstinget i Sörmland
• Landstinget i Jönköpings län
• Region Halland
• Landstinget Blekinge

Uthämtningen av läkemedel behöver följas och analyseras (...). Detta gäller särskilt antibiotika, där sjukvården strävat efter minskad antibiotikakonsumtion av miljöskäl.

ur Landstinget Gävleborgs remissvar

Sveriges kommuner och landsting, SKL, är inne på samma linje som landstingen och varnar för ökade kostnader och för att det kan bli mer antibiotikaanvändning. E-hälsomyndigheten menar att det behövs stora IT-investeringar för myndighetens del och att det kan ta längre tid än vad regeringen har räknat med.

Vissa barn kan hamna i kläm

Sveriges Apoteksförening anser att de negativa ekonomiska effekter som remissförslaget genererar för apoteken måste neutraliseras. 

En risk med att införa fullständig avgiftsfrihet är att resursanvändningen utvecklas negativt med kassation av läkemedel som inte används och med negativ miljöpåverkan som följd.

ur Örebro läns landsting remissvar

Läkemedelsindustriföreningen, LIF, varnar för att reformen inte täcker alla barns behov. ”Det finns också en utveckling mot att allt fler avancerade terapier – bland annat de som riktas mot personer med sällsynta sjukdomar, där barn är en viktig grupp – inte kommer in i läkemedelsförmånen”, skriver LIF.

LIF menar att det finns ett ”oproportionerligt kostnadsfokus på just läkemedel, vilket tydliggörs av att det i budgetpropositionen finns ett uttalat sparbeting vid sidan om vid sidan av den överenskommelse om en utvecklad takprismodell som finns mellan LIF och regeringen.” Därför tror LIF att satsningen på kostnadsfria läkemedel för barn på sikt kan finansieras genom ytterligare kostnadsminskningar för den övriga delen av läkemedelsförmånen.