Bris: Sverige brister när det gäller att tillgodose barns rättigheter

Vad krävs för att varje barn i Sverige ska få en trygg och god uppväxt, och sina rättigheter tillgodosedda? I över tre år har barnkonventionen varit svensk lag, men redan 1990 ratificerade Sverige konventionen och förband sig därmed att följa den. Trots det ser vi på Bris att Sverige inte kommit tillräckligt långt i arbetet med att säkra barnets rättigheter i praktiken.

I februari i år presenterade FN:s barnrättskommitté sin granskning av Sveriges efterlevnad av barnkonventionen samt rekommendationer till åtgärder för att bättre följa den. Bland annat lyfte kommittén att Sverige bör vidta åtgärder för att motverka diskriminering mot barn, våld mot barn samt den ojämlika kvaliteten på utbildning.

Fler barn mår dåligt och samtalen till Bris från barn om brister i samhällets stöd har ökat lavinartat. 

Samtalen till Bris nationella stödlinje för barn ökar. Allt fler barn vänder sig till Bris och berättar om att leva i utsatthet utan att få stöd från samhället, om psykisk ohälsa, om att inte trivas i skolan, om att känna oro inför framtiden utan att kunna påverka utvecklingen och att inte känna sig lyssnad på. Bris har även genom en rad rapporter kunnat visa på hur Sverige brister när det gäller att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses.

Samhällets stöd till barn brister och skiljer sig beroende på var i landet barnet bor
Fler barn mår dåligt och samtalen till Bris från barn om brister i samhällets stöd har ökat lavinartat. Barn har rätt till stöd men dessvärre saknas eller brister det i många fall. Bris rapporter om stöd till barn tidigt i livet visar att insatserna ofta kommer alldeles för sent och att stödet ser olika ut beroende på var i landet barnet bor. Rapporterna visar även att det saknas viktig kunskap om förekomsten av barns utsatthet och vilket stöd som ger resultat.

De långsiktiga lösningarna för att bryta gängkriminaliteten lyser med sin frånvaro
Bris rapport Barns rättigheter i skottlinjen visar hur frågan om gängkriminalitet saknar en analys av hur barn och barns rättigheter påverkas. Trots att det gängrelaterade våldet ofta sker i miljöer där barn är, att flera barn har skadats och till och med dödats de senaste åren samt att allt yngre barn dras in i gängen, saknas politiska förslag som lyfter förebyggande arbete och fokuserar på hur varje barn ska få en trygg uppväxt. I stället har det huvudsakliga fokuset i de politiska svaren handlat om repressiva åtgärder trots att såväl forskning som beprövad erfarenhet slår fast att det inte kan lösa problematiken.

Kommunernas arbete med att tillämpa barnkonventionen brister
Bris årliga kommunundersökning visar att när kommunerna själva får skatta hur de efterlever barnkonventionen så visar det på flera brister. En majoritet uppger att de saknar rutiner och metoder för hur barn ska göras delaktiga i frågor som rör dem. Dessutom har kommunerna en för snäv bild av vilka av deras verksamheter som påverkar barn. Många kommuner uppger bland annat att de saknar barnrättsperspektiv i flera verksamheter såsom stadsplanering, miljö- och hälsoskydd, samt krisberedskap.

2010 antog dåvarande regering en nationell strategi för att stärka barnets rättigheter och förbättra barns livssituation. Det är tretton år sedan. Mycket har hänt sedan den förra strategin antogs och det finns många skäl, ett par av dem nämnda ovan, för att en ny sammanhållen strategi måste komma på plats. En strategi och plan framåt för att varje barn ska få sina rättigheter tillgodosedda.