Kommuner måste upprätta evakueringsplaner för LSS-bostäder
Trots två år med covid-19 pandemin saknar hälften av landets kommuner en kontinuitetsplan för sin LSS-verksamhet. Det är oacceptabelt, skriver Gunilla Sundblad, förbundssekreterare för Autism– och Aspergerförbundet och Christina Heilborn, förbundssekreterare för FUB.
Gunilla Sundblad och Christina Heilborn
Förbundssekreterare Autism- och Aspbergerförbundet respektive förbundssekreterare för FUBTrots två år med covid-19 pandemin saknar hälften av landets kommuner en kontinuitetsplan för sin LSS-verksamhet, det vill säga en plan för hur personalen ska agera vid en allvarlig samhällskris. Lika många kommuner saknar även en evakueringsplan för personer som bor i en LSS-bostad. Detta framgår av Socialstyrelsens senaste lägesrapport.
En person med autism eller intellektuell funktionsnedsättning i en LSS-bostad kan inte själv följa krisinformationen i media och fatta beslut om en egen evakuering
Personer som omfattas av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan i mindre utsträckning än andra själva påverka sin egen krisberedskap. Autism- och Aspergerförbundet och FUB uppmanar därför Sveriges samtliga kommuner att omgående säkerställa sin krisberedskap för personer med funktionsnedsättning.
Beroende av personalen
Personer som bor i LSS-bostäder är beroende av personalens stöd när det kommer till den dagliga livsföringen och det har under pandemin blivit tydligt att förmågan att hantera kriser har varierat mellan landets kommuner. Socialstyrelsen påvisar i sin lägesrapport avseende 2021 som släpptes tidigare i vår att endast hälften av Sveriges kommuner har en kris- och kontinuitetsplan.
En kontinuitetsplan innehåller information som hjälper personalen att veta hur den ska agera vid till exempel en kris som covid-19-pandemin. Att kommunerna underlåtit att upprätta sådana planer är uppseendeväckande då covid-19 pågått under nästan två år.
Ta krisberedskapen på allvar
Sveriges kommuner behöver nu ta krisberedskapen på allvar. Kommunernas bristande krisplanering under pandemin har haft stora negativa konsekvenser för personer som omfattas av LSS. Exempelvis minskade många LSS-bostäder omfattningen av gemensamma aktiviteter och förbjöd vistelse i gemensamhetsutrymmen. Möjligheten att välja olika aktiviteter begränsades också i flera fall samtidigt som flera LSS-bostäder nekade besök från anhöriga och vänner till de boende. God planering tillsammans med individuella riskanalyser ökar möjligheterna att minska negativa konsekvenser vid framtida kriser, vare sig det handlar om en pandemi eller någon annan kris.
Många har känt sig isolerade och ensamma i vardagslivet under pandemin. Att inte få använda gemensamhetsutrymmen i sin bostad, att behöva stanna hemma från sin dagliga verksamhet och inte få träffa andra människor är svårt för alla människor och i synnerhet för personer med funktionsnedsättningar som ofta har ett mycket begränsat antal sociala kontakter. Till detta kommer att många inte heller har haft möjlighet till digitala möten under pandemin. Det digitala utanförskapet ställdes på sin spets och det är därför extra viktigt att säkerställa att det finns en välgenomtänkt krisplan i samtliga kommuner.
I Socialstyrelsens rapport framkommer också att endast hälften av kommunerna har en evakueringsplan för personer med funktionsnedsättning som bor i en LSS-bostad. Det är lätt att föreställa sig ett stort antal scenarier där en evakuering är nödvändig. Det kan handla om påverkan från naturkatastrofer eller avbrott i el och vattenförsörjning för att nämna några exempel.
Agera, kommunerna!
En person med autism eller intellektuell funktionsnedsättning i en LSS-bostad kan inte själv följa krisinformationen i media och fatta beslut om en egen evakuering. En extern och samordnad evakueringsplan är därför absolut nödvändig för att upprätthålla tryggheten på LSS-bostäder.
Autism- och Aspergerförbundet och FUB anser att det är oacceptabelt att många kommuner saknar adekvat krisberedskap inom omsorgen. Att dagens beredskap i stor utsträckning varierar mellan olika kommuner är dessutom ytterst ojämlikt – alla har rätt att vara trygga i sin bostad oavsett var i landet de bor.
Nu måste landets alla kommuner dra lärdomar av pandemin och omgående upprätta kvalitativa kontinuitets- och evakueringsplaner för LSS-bostäder. Sådana planer kan inte längre vänta.