Debatt

Låt barnen sjunga ut – då lär de sig mer

Sång och musik får allt mindre plats i skolan trots dess betydelse för utveckling, lärande och välmående. Att införa mera musik är en utökning av lärarens pedagogiska verktygslåda. Det skriver Kungliga musikaliska akademien, Svensk scenkonst och Kungliga musikhögskolan i samband med Världsröstdagen.

Alla lärarutbildningar med inriktning mot förskola och grundskola borde innehålla musikämnet i betydligt större omfattning än i dag, skriver debattörerna.
Alla lärarutbildningar med inriktning mot förskola och grundskola borde innehålla musikämnet i betydligt större omfattning än i dag, skriver debattörerna.Foto: Anders Wiklund/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sverige är på många sätt ett musikaliskt mycket framgångsrikt land. Den svenska musikexporten inom olika genrer anses komma av tidiga satsningar på kommunala musikskolan, goda möjligheter till fritidsmusicerande samt goda språkkunskaper i engelska.

Utan tidiga insteg i musikens värld bryts den första avgörande länken i musikens utbildningskedja.

Andra delar är de mycket breda och framgångsrika körverksamheter som grundläggs i bland annat skolkörer och orkestrar där unga tidigt får chansen till ensemblespel och orkesterträning.

Men de insatser som byggde musikundret har också en annan ofta bortglömd betydelse, som kanske når ännu bredare än det som framförs på svenska scener och den svenska musik som hörs i inhemska och internationella radiokanaler och streamingtjänster. För även om det svenska musikundret är kulturellt, socialt och ekonomiskt viktigt för Sverige så vill vi i samband med att Världsröstdagen infaller den 7 april uppmärksamma sångens bredare betydelse för utveckling, lärande och välmående.

Sången – ”ett oslagbart redskap”

En omfattande rapport från Världshälsoorganisationen WHO, baserad på mer än 900 publikationer, visar hur sången och möjligheten att lära sig ett musikinstrument förbättrar språkinlärning, läsförmåga, koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Trots positiva effekter har sångens utrymme i skolmiljön minskat över tid. Likaså utsätts de estetiska ämnenas betydelse för regelbunden degradering, trots barnkonventionen som ska garantera varje barns rätt att delta i det kulturella och konstnärliga livet.

Förskolan och skolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald och utveckla förmågan att leva sig in i andras levnadsvillkor. Där är sången ett oslagbart redskap för att synliggöra alla människors lika värde, för en positiv framtidstro och som samlande kraft. Sången stärker barnens förmåga att uttrycka upplevelser, tankar och erfarenheter, vilket uppmuntrar till delaktighet och medbestämmande, samt främjar psykisk hälsa.

Två nya avhandlingar på musikområdet visar oroande resultat. En från Göteborgs universitet visar på brister såväl i undervisningen som i studenternas självförtroende på musikområdet. En från Lunds universitet uppmärksammar behovet av reformerad lärarutbildning för att lärare ska kunna möta och pedagogiskt utveckla en bredd av röster och musikaliska traditioner i klassrummet.

Dagens och morgondagens pedagoger behöver fler och bättre verktyg för att kunna erbjuda barnen stöd att via sång utveckla lärandet. Musik, och specifikt sång, behöver därför få en tydligare roll både i lärarutbildningarna och i fortbildning för befintliga lärare. Det faktum att musik inte längre är ett obligatoriskt ämne i alla lärarutbildningar, gör dessa brister uppenbara.

Förutsättning för svenskt musikunder

Kungliga musikaliska akademien driver sedan ett par år den nationella rörelsen Sjungande barn som på kort tid engagerat och skapat initiativ över hela landet. Ett exempel är YAM Sweden som driver projektet Rösträttsång på förskolan. Drygt 50 sångcoacher i 19 regioner jobbar för att stärka sången i förskolan och inspirera till mer sång i den dagliga förskoleverksamheten. Projektet möts av starkt gehör, men vittnar också om ett stort behov av kompetensutveckling.

Vi menar därför att alla lärarutbildningar med inriktning mot förskola och grundskola ska innehålla ämnet musik i betydligt större omfattning än i dag, samt att det behöver göras en särskild insats på nationell nivå för att ta fram fortbildningsmaterial för alla lärare, oavsett om de har musik i sin examen eller ej. Att införa mera musik är inte en inskränkning av andra ämnen, det är en utökning av lärarens pedagogiska verktygslåda.

Att vi dessutom får ett mer levande musikliv när fler barn får använda sina sångröster och därmed lättare kan skapa och njuta av musik är en bonus. Och denna bonus är en förutsättning för att vi även i framtiden ska ha ett svenskt musikunder. Utan tidiga insteg i musikens värld bryts den första avgörande länken i musikens utbildningskedja.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024