Roks om samarbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor: ”Vi är på kollisionskurs”

I början av pandemin uttryckte både myndigheter och organisationer en oro för att mäns våld mot kvinnor skulle öka i takt med att fler isolerade sig eller jobbade hemma. Regeringen svarade med att skjuta till flera hundra miljoner kronor till kvinno- och tjejjourerna.  

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) var en av mottagarna. Men de är kritiska till att regeringen har ”gödslat pengar över sektorn”, något som kan förvåna en utomstående. Roks ordförande Jenny Westerstrand berättar för Altinget att de kommer att lämna tillbaka en del av pengarna.   

– Vi har sagt att ni håller på att förstöra jourrörelserna genom pengar. Anställningarna korrumperar den ideella sektorn. Genom villkorade fasta medel blir man förankrad i samhällets system. Man har köpt oss. 

Genom stora men plötsliga anslag, skapas också anställningar som sedan ska försvaras när bidraget tar slut, förklarar hon.

Det finns ingen uppföljning av vad som görs med de statliga pengarna. Roks får dock inte använda pengarna till boende, eftersom det är ett kommunalt ansvar.  

Jenny Westerstrand hade hellre sett att pengarna fördelas via kommuner och sedan får jourerna redovisa efter ett år vad som gjorts för medlen. Ett system som redan finns i vissa kommuner i Norrland. 

Ny minister att jobba mot 

Några dagar före nyår publicerar regeringen sitt nya åtgärdsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är 75 sidor med åtgärder och problembeskrivningar som regeringen har arbetat fram.

Men det skymtas en förändring i regeringens hållning i och med det nya åtgärdsprogrammet, förklarar Jenny Westerstrand. Något som kan härledas till slutet av november. Då avgick Miljöpartiet och jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP).  

I den nya regeringen är den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern Eva Nordmark nu också ansvarig för jämställdhetsfrågorna.  

– Vi tycker att ett så stort parti som Socialdemokraterna, som haft så mycket makt och som drivit igenom så många reformer, de borde inte släppa ifrån sig jämställdhetsministerposten från första början, säger hon och fortsätter: 

– Jämställdhetspolitiken har inte haft någon tydlig kärna och har inte utgått från kvinnors perspektiv under Miljöpartiet. De har inte gjort någon könad analys, utan i stället pratat om barn och vuxna. Det får man ändå säga med facit i hand.  

Sätter tyglar på de ideella 

Åtgärdsprogrammet innehåller 99 åtgärder som redan är beslutade eller kommer det närmaste året. Där finns både lagförslag, nya statsbidrag och nya center som ska startas (se faktaruta).  

För oss har det gått så långt att vi har sagt till Socialstyrelsen att vi överväger att lämna deras referensgrupper.

Enligt Jenny Westerstrand är det ett väldigt omfattande program som innebär vissa steg framåt. Samtidigt känner hon att regeringen sätter tyglar på de ideella jourerna.  

– Våra jourer verkar utanför samhället i och med att vi är ideella. Är man frivillig får man göra som man tycker själv. I det här åtgärdsprogrammet har man angett att vi ska börja rätta oss efter samhällets regler och rutiner. När man gör det förlorar man kunskapen och drivet som finns i det ideella. 

På kollisionskurs 

Samtidigt upplever hon ett skifte i vem regeringen lyssnar på. För 20 år sedan satt regeringen med den ideella organisationen och arbetade fram reformer. Nu hämtar regeringen kunskapen från myndigheter. 

Enligt Jenny Westerstrand är det mellan Socialstyrelsen och Roks som det skaver.  

– Vi har över tid haft en ganska dålig relation till Socialstyrelsen. Vi är på kollisionskurs rörande hur man ska förstå våld. Socialstyrelsen har varit könsneutrala i sin förståelse och gärna fokuserat på utsatta grupper och våldsamma mäns svårigheter. Vi har kort sagt haft olika glasögon.  

– Socialstyrelsen står kvar med sitt perspektiv än idag. För oss har det gått så långt att vi har sagt till Socialstyrelsen att vi överväger att lämna deras referensgrupper, eftersom ingenting av det vi har kommit med har spelat någon roll under de senaste tio åren. 

Socialstyrelsen har dock inte samma bild, utan menar att Roks synpunkter har gjort att myndigheten ändrat och lagt till information i sitt utbildningsmaterial.  

”Socialstyrelsen ser gärna en fortsatt dialog med Roks och välkomnar fortsatta synpunkter från dem. Socialstyrelsen avser även att bjuda in Roks till ett möte för fortsatt diskussion.” Skriver Lotta Nybergh, myndighetens kontaktperson inom området våld och förtryck, i en kommentar till Altinget.

Hur kommer arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor då att fungera framöver, med den relationen som finns mellan er och Socialstyrelsen? 

– Jag tror att en nyckel i arbetet mot våld är att flytta fokus från att det är speciella kvinnor som utsätts för våld, mot att det kan vara vem som helst, svarar Jenny Westerstrand.