SD: Återupprätta den nationella hjälplinjen för psykisk ohälsa och rädda liv

Den kraftigt ökade psykiska ohälsan i Sverige är ett dystert kapitel. Allt fler mår dåligt, samtidigt som ohälsan kryper sig allt längre ner i åldrarna, och självmord är den fjärde vanligaste dödsorsaken bland ungdomar 15-19 år. Varje år begår 1 500 människor självmord, och minst 15 000 försöker avsluta sina liv. Den senaste tidens oro i världen med pandemi, krig och med ett sämre ekonomiskt läge i vårt land är ytterligare faktorer som påverkar den psykiska hälsan negativt.

Nollvision för självmord

Fram tills slutet av 2019 fanns den nationella hjälplinjen som stöd till människor i psykisk kris. Hjälplinjen bemannades av legitimerade psykologer och samtalen var många. Året före nedläggningen inkom 30 000 samtal, varav endast hälften kunde besvaras. Utredningar visar att linjen gav tillbaka sjutton kronor per varje satsad krona. Med andra ord var det medel som i allra högsta grad var väl investerade såväl ekonomiskt som i mänskligt liv.

Trots kritik från såväl minister, politiker från vänster till höger, läkare, personal, patienter och brukarorganisationer så stängdes den nationella hjälplinjen ner den 1 januari 2020. En våg av protester uppstod och Sverigedemokraterna lyfte frågan till socialutskottet. Utöver det fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny hjälplinje, vilken presenterades under våren 2022. Därefter har inte mycket hänt.

För att få bukt med problemen med psykisk ohälsa behövs åtgärder. Ordentliga sådana som har verkan – både för stunden, men även i förebyggande syfte. Målet måste vara en absolut nollvision kring självmord.

Civilsamhället kan inte göra allt

Hela samhället behöver arbeta tillsammans. Från aktivt och närvarande föräldraskap med en trygg och säker uppväxt för alla barn, till en kvalitativ skola med en stark elevhälsa med lärare och personal som tar barnen på allvar. Därutöver behöver aktörer som socialtjänsten, vården och rättsväsendet stå starkt för de som av olika anledningar hamnar i den psykiska ohälsans träsk. Om vi på riktigt ska motverka den negativa utvecklingen behöver vi kraftsamla.

Alla förtjänar att kunna komma upp ur sängen på morgonen utan ångest, att kunna ta sig till skolan och prestera och att må bra på sin arbetsplats.

Inom ramen för Tidöavtalet har Sverigedemokraterna drivit på arbetet med att stärka den psykiska hälsan, och tillsammans med regeringen gör vi nu många viktiga satsningar på området. Bland annat ska en nationell strategi för psykisk ohälsa och suicidprevention tas fram, ett nationellt forskningsprogram inrättas på området och en nationell samordnare med samlat ansvar för det suicidpreventiva arbetet tillsättas.

Utöver det har ytterligare tio miljoner avsatts till medmänskligt stöd via hjälplinjer och chatt till civilsamhällesorganisationer. De gör ett väldigt viktigt arbete och det är bra prioriteringar som görs, men civilsamhället kan inte ensamt ta ansvar.

Regeringen måste agera

Sverigedemokraterna lyfte frågan om att införa en nationell hjälplinje igen i en frågestund i december 2023 till socialministern Jakob Forssmed (KD). Vi menar att regeringen behöver säkerställa införandet av en ny nationell hjälplinje, med utgångspunkt i Folkhälsomyndighetens rapport, för att vi på riktigt ska kunna ta tag i problemen och säkerställa att det finns mänskligt och legitimerat hjälp som stöd.

Alla behöver trygghet och välmående för att kunna leva livet till fullo. Alla förtjänar att kunna komma upp ur sängen på morgonen utan ångest, att kunna ta sig till skolan och prestera och att må bra på sin arbetsplats. Psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem som måste bekämpas, och samhällets aktörer måste stå starkt när hälsan sviker. Här menar Sverigedemokraterna att en ny nationell hjälplinje är en viktig grundbult i detta arbetet.