Allvarliga missförstånd om datacenter ökar sårbarheten

Sverige är på väg att begå ett stort misstag genom att öka skatten kraftigt för datacenter. Tyvärr verkar beslutet bygga på flera missuppfattningar om elsituationen i Norrland. Skattehöjningen rör inte bara en enskild bransch – den riskerar att ge mer utsläpp, ökad sårbarhet i elnätet, försämra informationssäkerheten i Sverige, minskade exportintäkter för Sverige och öka kostnaderna för ett stort antal tjänster. Vi uppmanar därför: Låt datahallar och traditionell basindustri omfattas av samma regler för energiskatt.

För att locka nya verksamheter till Sverige beslutade regeringen 2017 att datacenter skulle få reducerad energiskatt, i likhet med reduceringen som gällde för svensk basindustri. En viktig orsak var att datacenter spelar en avgörande roll för att bidra till digitaliseringen av samhället.

På ett fåtal sekunder kan vi kraftigt minska elförbrukningen för att i stället dela den till andra om det skulle bli ett stort strömavbrott.

Efterfrågan på datakraft ökar ständigt för att kunna möjliggöra vårt vardagliga liv, och denna kraft produceras i stora serverhallar. Sveriges strategi fungerade. Flera svenska och internationella företag har investerat stort i moderna datacenter sedan reduceringen infördes 2017.

Skattereduktionen slopas

Men ett överraskande besked har ändrat spelplanen mycket snabbt. Skattereduktionen slopas den 1 juli 2023, enligt statsbudgeten för 2023. Det innebär en kraftig energiskattehöjning för datacenter.

Spelar det då någon roll för några andra än datacenter om skatten höjs?

Ja, tyvärr berör det fler sektorer och även Sverige som land. Det handlar både om olika former av ökade kostnader och uteblivna intäkter – något som i slutänden behöver bekostas av svenska medborgare. 

Vi förstår att staten har många och svåra avvägningar att göra. Men det hindrar inte att statens beslut kan bygga på missförstånd och ge stora, oönskade negativa effekter. Vi ser åtminstone tre allvarliga missförstånd som ligger till grund för den planerade skattehöjningen.

1. Miljön

Det hävdas att datahallar skulle vara särskilt miljöskadliga eftersom verksamheten kräver mycket energi. Sanningen är att den energi som datahallar använder i Sverige är fossilfri och utan koldioxidutsläpp. Det görs också gröna framsteg löpande. Exempelvis kommer överskottsvärmen från Hives datahall i Boden att användas till närodlade grönsaker året runt i ett 9 000 kvadratmeter nytt växthus och därmed avsevärt minska transportrelaterade utsläpp.

Tyvärr har vi redan sett att förslaget på höjd skatt har lett till att planerade nyinvesteringar lagts på is. Flera företag diskuterar flytt till andra länder, där ren energi inte finns tillgänglig på samma sätt som i Sverige. Det kan paradoxalt nog leda till större koldioxidutsläpp i världen än idag, trots att Sverige vill minska dem.

2. Energin

Det hävdas att den energi som används av datahallar skulle behövas av andra, ”bättre” industrier. Konkurrens om el kan möjligtvis uppstå i framtiden. Men här och nu finns ett överskott på energi – och sektorn är den enda som tar hand om den. Om inte datahallar köpte energin skulle den gå till spillo och så kommer det att vara i många år. Datacenter har dessutom unika egenskaper som minskar sårbarheten i det svenska elnätet. På ett fåtal sekunder kan vi kraftigt minska elförbrukningen för att i stället dela den till andra om det skulle bli ett stort strömavbrott.

Det var exempelvis vad som hände när Stockholm så sent som i slutet av april drabbades av ett allvarligt strömavbrott. Flera industrier stannade av och spårtrafiken stod stilla i flera timmar. I detta läge kunde Hives datahall i Boden snabbt pausa verksamheten och stabilisera elnätet. Utan denna flexibilitet hade elnätet varit mer sårbart – där strömavbrottet fått ännu värre konsekvenser.

3. Nyttan

Ett tredje missförstånd handlar om den nytta som branschen skapar. Staten beräknar spara ungefär 300 miljoner kronor på att slopa skattereduceringen, vilket är betydligt mindre än de intäkter branschen genererar. Baserat på genomsnittet av förbrukning och elpris det senaste året riskerar Sverige att årligen gå miste om intäkter på över en miljard miljoner kronor bara på elförsäljning. Till det kommer andra negativa spridningseffekter i regionerna om verksamheterna skulle flytta.

Det står klart att vi som arbetar med datahallar inte har varit tillräckligt tydliga med betydelsen av verksamheten. Samtidigt måste viktiga missförstånd redas ut, och alla effekter komma upp på bordet.

Vi inser att det i framtiden kan bli nödvändigt att göra prioriteringar av den energi som finns. Men där är vi inte än. Vi har därför några enkla men tydliga uppmaningar:

• Genomför eventuella skatteförändringar på ett ekonomiskt och miljömässigt effektivt sätt.
• Låt dem i så fall ske successivt så att andra faktiskt kan börja förbruka den överskottsenergi som finns.
• I takt med att samhället blir alltmer digitaliserat bör datahallar omfattas av samma regler för energiskatt som traditionell basindustri.

Sverige har skickat en signal till omvärlden om att vi ligger långt fram i digitaliseringen och att datahallar är viktiga i ett modernt samhälle. Den bilden har tyvärr ändrats. Sverige riskerar dessutom att klassas som ett land med ett oförutsebart politiskt klimat där avgörande förändringar kan införas från en dag till en annan.

Låt inte denna bild få fäste.