Anstrell (M): Åtgärda den bristande kontrollen av anställda i försvaret

Alexandra Anstrell (M)
Riksdagsledamot, försvarsutskottet

Fallet med den så kallade falske officeren väckte stor uppmärksamhet för några månader sedan. Officeren hade fått en lång rad säkerhetskänsliga uppdrag inom Försvarsmakten utifrån förfalskade meriter. Nu har Försvarsmaktens interna undersökning av fallet presenterats. Flera oroväckande fakta framkommer när det gäller Försvarsmaktens förmåga att ha koll på de egna anställda och dessutom verkar det finnas brister i hanteringen av fallet, efter att den falske officeren upptäckts.

Utan säkerhetsprövning

Det som har hänt måste få konsekvenser. Att en person i över 10 års tid lyckats klara sig utan granskning hos Försvarsmakten och även andra myndigheter som sysslar med uppgifter som rör rikets säkerhet är djupt allvarligt. Kritiker har också pekat på att de slutsatser som dras i internutredningen brister när det gäller ansvarsutkrävande för det som skett.

Den falske officeren fick bland annat arbete vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) med Sveriges hemliga kryptonycklar, som stabsofficer vid Natos militära högkvarter i Europa och han handplockades även till en chefspost i den svenska militära FN-insatsen i Mali. Allt detta skedde utan att relevanta säkerhetsprövningar gjordes som hade kunnat avslöja mannens falska meriter.

Skada Sveriges anseende

Flera oroväckande fakta framkommer när det gäller Försvarsmaktens förmåga att ha koll på de egna anställda.

Alexandra Anstrell (M)
Riksdagsledamot, försvarsutskottet

Nyligen blev en internutredning hos Försvarsmakten klar. Utredningen har kommit fram till att orsaken går att finna i tidigare neddragningar och omorganisationer. Det konstateras också att det tog lång tid från det att informationen framkom tills dess att myndigheten agerade. Här har det alltså tagit nästan 10 månader att hantera ett personalärende. Under tiden fick mannen som utreddes ett erbjudande om att bli stabschef i det svenska bidraget till FN-insatsen i Mali.

Planen var att skicka en person till Mali utan säkerhetsprövning, det är faktiskt riktigt allvarligt. Maliinsatsen är beskriven som kanske det farligaste och mest riskfyllda uppdrag som Försvarsmakten har genomfört på många år. Ett land i krig med helt oförutsägbara motståndare. Att i ett sådant krig skicka en opålitlig och möjligen illojal person med felaktig kompetens att leda styrkan hade kunnat orsaka stor skada för svenska soldater och skada Sveriges anseende.

KU-anmälan

Det finns även en rad frågetecken kring hur frågan har hanterats inom Regeringskansliet. När till slut Kustbevakningen uppdagade mannens lögner informerade myndigheten Regeringskansliet. Informationen stannade dock på Justitiedepartementet och försvarsminister Peter Hultqvist (S) fick informationen först via media flera månader senare. Det är inte tillfredsställande. Jag har därför lämnat in en KU-anmälan som ska granska regeringens agerande i fallet.

Måste förbättra rutiner

Vi har så otroligt många duktiga människor verksamma inom Försvarsmakten. Deras yrkesstolthet måste stärkas, inte solkas ner. Nu är det viktigt att åtgärder vidtas för att detta inte sker igen. Försvarsmakten måste förbättra sina rutiner för säkerhetsprövningar. Regeringen måste säkerställa att informationsgången fungerar och att det sker oberoende granskningar när fel har begåtts hos de myndigheter de har ansvar för.