”Behövs både lagstiftning och stöd till kontantinfrastrukturen”

Skapar stora risker

Först vill vi säga att det är värdefullt att fler aktörer engagerar sig i kontantfrågan. Att vårt nationella betalmedel, kontanterna, är på väg att försvinna skapar stora risker, något som bland annat Riksbanken varnat för. Förutom dessa risker handlar kontantfrågan om att runt en miljon människor inte har möjlighet att använda digitala betalmedel och då hamnar i ett utanförskap.

Den här inställningen känns tyvärr bekant – gör inget förrän krisen är ett faktum.

Det kan vara människor på landsbygden med dålig täckning, funktionshindrade som inte kan hantera koder eller kvinnor som behöver fly från våldsamma män. Kontanterna blir därför också en fråga om demokrati – att alla ska få vara delaktiga i vårt samhälle.

Tyvärr finns inget sammanhållet ansvar för frågan i regeringen. Förväntan är att den utredning som arbetar under ledning av Anna Kinberg Batra ska presentera lösningar. Hon menar dock att hon är begränsad i sitt uppdrag och inte kan föreslå saker som politikerna tidigare avvisat. Hon pekar alltså tillbaka.

Den här inställningen känns tyvärr bekant – gör inget förrän krisen är ett faktum.

Regeringens ansvar att agera

Verkligheten förändras varje dag och problemet är att handeln sakta men säkert avvecklar kontanterna. Människor får inte använda dem, trots att det är ett legalt betalmedel.

Det behövs både lagstiftning och ett stöd till kontantinfrastrukturen. Det räcker inte att stötta en infrastruktur eftersom butikerna ändå gör som de vill. Den danska lösningen är enkel och den fungerar. Med en sådan politisk signal kommer handeln blixtsnabbt att inse att det vore oklokt att ta bort de kontantkassor som de har i dag, eftersom de då skulle behöva investera i nya vid en lag.

Nu är det regeringens ansvar att agera. Det fungerar inte att passivt se på medan kontanterna försvinner.