C-ledamöter: Målet om ekonomisk jämställdhet är långt ifrån nått

Det blir en slags, i förlängningen, dubbelbestraffning som påverkar kvinnors livsinkomst negativt. Även ojämställdhet i familjelivet begränsar kvinnors ekonomiska utrymme, möjlighet till karriär och påverkar livsinkomsten negativt.

"Kvinnors ägande på efterkälken"

Utöver inkomst av tjänst, blir det allt viktigare att äga och låta sitt kapital växa, som en del av inkomsten och inte minst ur ett livsinkomstperspektiv. Och vare sig det gäller aktier, bolag, fastigheter, mark och skog ligger kvinnors ägande på efterkälken. På bolagssidan är könsskillnaderna stora. Knappt 30 procent av alla företagare är kvinnor – däremot har bara en fjärdedel av bolagen en kvinna som verklig huvudman. Allt detta leder till ekonomisk ojämställdhet.

Målet är långt bort

Det är uppenbart att det utöver normer och värderingar även finns ekonomiska strukturer som begränsar människors egenmakt utifrån kön. Därför är det än mer allvarligt att kommissionens delrapport påpekar flera brister i myndigheternas handläggning, vägledning och information som försvårar människors möjlighet att göra ett medvetet val.

Till exempel bedömer Arbetsförmedlingen etableringsinsatser på lösa grunder som ställer kvinnor längre bort från arbetsmarknaden. Kvinnor får i högre utsträckning stämpeln ”ej matchningsbar". Det är anmärkningsvärt men förklarar delvis varför utrikesfödda kvinnor har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande än svenskfödda kvinnor. Kommissionens delrapport visar även att våra myndigheter inte könsuppdelar statistik i tillräckligt hög grad, vilket försvårar jämställdhetsanalys.

Dessa slutsatser talar sitt tydliga språk. Kommissionens delrapport kan inte tolkas på annat sätt än att det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställhet är långt ifrån nått och inte kommer att nås i närtid om inget görs aktivt.

Tydliga jämställdhetsglasögon

Centerpartiet har inom ramen för januariavtalet en viktig roll i det ekonomiska jämställdhetsarbetet. Vi genomför just nu en historisk transformation av svensk arbetsmarknad som innefattar en reformering av Arbetsförmedlingen, där bland annat etableringsuppdraget ingår. Vi moderniserar anställningsskyddet och stärker kompetensutveckling i arbetslivet. Vi genomför också en reform av Svenska för invandrare (SFI), både i dess innehåll och struktur bland annat med hjälp av den utredning om SFI-peng som tillsattes strax innan jul.

Vi har också i våra förhandlingar kring regleringsbreven för diverse myndigheter haft tydliga jämställdhetsglasögon. Bland annat såg vi till att Jämställdhetsmyndigheten fick i uppdrag att kartlägga könsskillnader i utbildningsval. Vi ser nu ett tydligt behov av ett samlat uppdrag kring uppföljning av den ekonomiska politikens effekter på jämställdhet, vilket rimligen borde kunna tillfalla Jämställdhetsmyndigheten.

Pengar är makt

Nu måste regeringen agera för att säkerställa de brister som kommissionen påtalat hos myndigheterna. Utan fakta och statistik osynliggörs könsskillnader och nya jämställdhetsreformer uteblir. Vi förväntar oss att myndigheternas information och vägledning stärks så att män och kvinnor kan göra medvetna val utifrån kunskap om påverkan på livsinkomst. Vi efterlyser även mer statistik kring företagande, ägande och kapital där det finns stora brister.

Det är bra att den ekonomiska jämställdheten är aktuell på den politiska dagordningen, men vi förväntar oss också att det leder till förändring både på kort och lång sikt. Pengar är makt.

Alireza Akhondi (C)
Riksdagsledamot
Annika Qarlsson (C)
Riksdagsledamot
Helena Vilhelmsson (C)
Riksdagsledamot
Martina Johansson (C)
Riksdagsledamot
Sofia Nilsson (C)
Riksdagsledamot