Debatt: Ge Riksbanken fler penningpolitiska verktyg – inte färre

Regeringen kommer snart påbörja arbetet med att utforma en proposition om en ny riksbankslag. Utredningen som regeringen fått som underlag har dock flera allvarliga brister.

I stället för att öppna upp för nya och innovativa penningpolitiska verktyg vill riksbanksutredningen inskränka Riksbankens handlingsutrymme till gårdagens penningpolitik. Det är problematiskt av flera skäl.

Trissat upp priser

För det första, de penningpolitiska verktyg som använts sedan krisen 2008 är politiskt kontroversiella. Minusränta och kvantitativa lättnader har primärt gynnat storbanker, finansmarknader och fastighetsbranschen.

Det har, som bland annat Jonung och Andersson samt Positiva pengar och Katalys visat, ökat skuldsättningen och de ekonomiska klyftorna, sänkt värdet på svenska kronan samt trissat upp priset på aktier och bostäder. Sammantaget har Riksbankens åtgärder skjutit det finansiella systemets tendens till kreditbubblor på framtiden snarare än att komma tillrätta med de underliggande problemen.

Om Riksbanken ger pengar till medborgarna kommer de spenderas i realekonomin i stället för att fastna på finansmarknaderna.

Pengarna fastnar

För det andra, de penningpolitiska verktyg utredningen föreslår förefaller, baserat på det senaste decenniets inflationstakt, vara tämligen dåliga på att uppnå Riksbankens uppdrag om ett stabilt penningvärde.

Verktygen bygger på klassisk trickle-down-economics. Teorin är att när banker och finansmarknader får stöd ska pengarna sippra ner till resten av ekonomin så konsumtion, investeringar och inflation hålls uppe. I praktiken sipprar merparten av pengarna aldrig ner. De fastnar på finans- och bostadsmarknaden. Därför var inflationen mellan 1999 och 2017 bara i genomsnitt 1,2 procent. Nu är den nere på -0,4 procent, vilket är långt under målet på 2 procent.

"Ogenomtänkt"

För det tredje riskerar lagförslaget, som Riksbanken påpekar i en debattartikel, att “begränsa Riksbankens förmåga att snabbt vidta kraftfulla åtgärder i ett krisläge”. Coronapandemin visar att vi lever i en tid där finanskriser kan utlösas av oförutsägbara faktorer och drabba ekonomin på oväntade sätt. Att i ett sådant läge inskränka Riksbankens handlingsutrymme till att enbart omfatta gårdagens penningpolitik är ogenomtänkt.

Helikopterpengar 

I arbetet med att utforma en proposition om en ny riksbankslag vill vi uppmana regeringen att undersöka och föreslå nya penningpolitiska verktyg. I det remissvar på utredningen vi skickat in föreslår vi ett bättre sätt att få fart på konsumtionen och investeringarna som har stark förankring i den internationella forskningen.

Vi menar att Riksbanken bör stödja ekonomin underifrån genom att dela ut helikopterpengar till medborgarna. Det skulle ha följande fördelar:

1. I en akut kris ger det medborgare och småföretag ekonomiskt stöd att klara basala utgifter som räkningar, amorteringar, hyror och räntor. Det är ett direkt stöd till människor och företag i den verkliga ekonomin, som även fastighetsägare och banker ytterst är beroende av. I nuvarande kris kan helikopterpengar bli särskilt viktigt under återhämtningsfasen när coronaviruset bekämpats och människor vågar sig ut på gatorna och konsumera igen. Då kan helikopterpengar användas för att stimulera efterfrågan och motverka att ekonomin fastnar i en utdragen depression.
   
   
2. Enda sättet som Riksbanken kan tillföra nya pengar i dag är genom att uppmuntra till mer privat skuldsättning. Men hög privat skuldsättning är den främsta riskfaktorn bakom ekonomiska kriser. Att försöka ta sig ur kriser genom mer av samma medicin som orsakat dem är inte hållbart. Genom helikopterpengar kan Riksbanken tillföra nya pengar i ekonomin utan att samtidigt spä på den redan bekymmersamma skuldbördan bland hushåll och företag.
   
   
3. Under vanliga tider kan helikopterpengar användas för att nå målet om prisstabilitet. Om Riksbanken ger pengar till medborgarna kommer de spenderas i realekonomin i stället för att fastna på finansmarknaderna. Så kan Riksbanken äntligen nå sitt inflationsmål.

Ge Riksbanken nya verktyg

Sammanfattningsvis, för att få till stånd en stabil ekonomisk återhämtning i kölvattnet av corona, bekämpa framtida kriser, samt nå målet om prisstabilitet utan att öka skuldsättningen ytterligare, så behöver Riksbanken fler penningpolitiska verktyg, inte färre.

Att låsa Riksbanken vid gårdagens trubbiga verktyg, vilket utredningen föreslår, vore därför oklokt.

Samuel Kazen Orrefur
Medlem i Positiva pengar
Patrik Witkowsky
Centrum för personalägande
Carl Schlyter (PV)
Talesperson, Partiet vändpunkt
David Bennett
Ordförande, Omställningsnätverket
Robin Zachari
Chef, Skiftet