Debatt: Polarisering – ett hot mot svensk demokrati?

Charlotte Rydh
Generalsekreterare, Giva Sverige
David Samuelsson
Ordförande, Civos
Patrik Schröder
Ordförande, Forum idéburna organisationer med social inriktning
Petter Skogar
Vd, Fremia
Roger Klinth
Rektor, Ersta Sköndal Bräcke Högskola
Ulrika Stuart Hamilton
Generalsekreterare, Famna

Stormningen av Kapitolium är ett uttryck för våldsbejakande högerextremism och konsekvensen av en stark politisk polarisering. Ett samhälle med djupa klyftor, brist på bildning, en hotad livsstil och med sociala mediers och partiernas klickdrivna kommunikation är en farlig cocktail för demokratin.

Det amerikanska samhällskontraktet tycks ha brustit och ett ifrågasättande av vetenskap, fakta och förtroendet för demokratiska institutioner har kommit i dess ställe.

Kan detta hända också i vårt land? Frågan är inte om polisen kan hålla revoltörer utanför riksdagshuset, utan snarare vilka auktoritära krafter vi behöver stävja för att inte samma polarisering ska göra skada på det offentliga samtalet. På många håll i världen har coronakrisen öppnat möjligheter och erbjudit verktyg för auktoritära och antidemokratiska krafter att stärka sitt politiska grepp om samhället.

Stora förändringar väntar

Kan vi föra en dialog bortom politisk polarisering där medborgarna aktivt deltar i att forma samhällskontraktet?

Coronakrisen fick ett antal civilsamhällesorganisationer att under sommaren 2020 ta ett initiativ till att starta Nysta, civilsamhällets nystartsgrupp för ett nytt samhällskontrakt. Detta för att ta vara på de många möjligheter som finns för att bygga att bättre Sverige efter corona. De konsekvenser coronakrisen visat sig ha för demokratin runt om i världen har ytterligare visat på behovet av ett sådant initiativ.

Diskussioner förs inom sex områden: demokrati, arbetsmarknad, forskning och utbildning, digitalisering och AI, civilsamhällets övergripande förutsättningar och välfärd. Redan i inledningen av arbetet ser vi att coronakrisen bara är en signal om hur stor omställning samhället står inför. Klimatkrisen, sociala klyftor och digitaliseringen kommer innebära stora förändringar av livsstil, arbetsmarknad och välfärd.

Civilsamhället vill göra mer

Denna vecka bjuder Nysta in Sveriges riksdagspartier för att delta i dessa diskussioner under våren. Den svenska demokratin är 100 år men vi kan inte ta den för given. Vi behöver stärka, utveckla och värna demokratin. Tillsammans kan folkvalda i partier som står för det formella beslutsfattandet och civilsamhällets organisationer göra detta.

De områden vi arbetar med har betydelse för Sveriges utveckling som samhälle och som stark demokrati. Pandemin har accelererat digitaliseringen och på detta följer automatisering och AI, en rad företag har gått i konkurs och arbetslösheten ökar. Det i sig medför ytterligare behov av sociala insatser och arbetsträning där civilsamhället kan och vill göra mycket mer för att rusta människor som står långt från arbetsmarknaden.

"Bortom politisk polarisering"

Vi befinner oss i en omförhandling av samhällskontraktet i Sverige. Vad ska relationen mellan det offentliga och medborgarna bestå i framöver? Vad händer när högre utbildning erbjuds digitalt på en global marknad. Vilken betydelse får närheten till sjukhuset om den vård som efterfrågas är bäst i Tyskland, Thailand eller Mexico?

Det finns en rad frågor som vi vill fortsätta att diskutera med företrädare för riksdagspartierna. Men som utgångspunkt tror vi att idéer och konkret politik som bygger ett samhälle med fokus på tillit, delaktighet och inkludering är absolut nödvändiga och där civilsamhället spelar en avgörande roll. Kan vi föra en dialog bortom politisk polarisering där medborgarna aktivt deltar i att forma samhällskontraktet? Hur kan civilsamhälle, offentlig sektor och näringsliv gemensamt skapa förutsättningar för denna dialog?

Klara av olika åsikter

Vi hoppas nu att partierna vill delta i en parlamentarisk referensgrupp. Förhoppningsvis blir detta en av många viktiga diskussioner som måste föras nu för att säkra ett samhälle och en demokrati där vi tillsammans kan klara av att ha olika verklighetsuppfattningar och åsikter, olika idéer om lösningar men en gemensam vilja till att bygga ett samhälle för alla.