Debatt: Valrörelsen ska vara tillgänglig för alla

Rörelsehinder påverkar deltagande

Demokratin måste få kosta. Det borde därför vara självklart att partierna anstränger sig för att nå ut till alla väljargrupper. Personer med funktionsnedsättning är mindre delaktiga i demokratin än övriga befolkningen. De är till exempel underrepresenterade i de folkvalda församlingarna och röstar i något lägre utsträckning än den övriga befolkningen. Demokratiutredningen från år 2016 tog exempel från riksdagsvalet 2014 där valdeltagandet var 84,8 procent av väljare med nedsatt syn och bara 63,9 procent av väljare med svårt nedsatt rörelseförmåga.

Funktionsnedsatta måste prioriteras

Att många avstår från att rösta handlar verkligen inte om ointresse för politik och samhällsfrågor. Ofta är det så enkelt att väljaren inte kan delta eller rösta på grund av otillgänglighet. Partierna måste göra en uppryckning och prioritera väljare med funktionsnedsättning. Det måste vara en naturlig del i partiernas ordinarie valbudgetar och dessutom måste en rimlig andel av de särskilda pengar som regeringen nu delar ut kopplas till väljargrupper med funktionsnedsättning.

På tre områden ser vi att partierna måste göra betydligt mer än i tidigare val:

• En tillgänglig demokrati – en valrörelse som inte utestänger

Vallokaler måste vara tillgängliga och alla måste kunna rösta med bibehållen valhemlighet. Så är det inte alltid idag. Valrörelsen ska vara tillgänglig. Det kan handla om valstugor som gör det möjligt att valarbeta eller hämta information om man har en funktionsnedsättning. Det kan handla om att politiska valmöten har skrivtolk och en fungerande teleslinga. Direkttextning av valdebatter, valbroschyrer i inlästa format och tillgängliga på punktskrift eller teckenspråkstolk då partiföreträdaren ska tala är exempel på insatser som partierna måste avsätta resurser till om många väljare ska kunna ta del av partiernas budskap.

• Lämna ingen utanför – glöm inte funktionshinderperspektivet

Väljare med funktionsnedsättningar har samma krav som andra att få besked om partiernas värderingar och om vad man vill i sakfrågor. Men vi förväntar oss också att vår egen situation speglas i valrörelsen. Partierna måste ha svar på hur bristerna i samhället ska åtgärdas. Att inte lämna någon utanför, som FN:s mål i Agenda 2030 förutsätter, innebär att i valrörelsen spegla den betydande grupp som personer med funktionsnedsättning utgör. Vi kräver att partierna skärper sig och formulerar en politik för delaktighet och jämlikhet för alla.

• Personer med egen funktionsnedsättning på valbara platser

En grundpelare i demokratitanken handlar om företrädarskap. Det finns en underrepresentation av folkvalda med funktionsnedsättning. Även på det här området är bristande tillgänglighet en viktig förklaring. Samtidigt speglar det ett alltför svagt intresse hos partierna av att lyfta fram kandidater med egen funktionsnedsättning.

Vi kräver att partierna skärper sig och formulerar en politik för delaktighet och jämlikhet för alla.

Lika Unika vill se partier som verkligen ser mångfald i politiken som en styrka och som därför lyfter fram kandidater med egen funktionsnedsättning till de parlamentariska församlingarna och till de tiotusentals uppdrag i styrelser och nämnder som ska tillsättas direkt efter valet.

Inkludering motiverar kvittering

Ett tydligt funktionshinderperspektiv i valrörelsen, ett lyft för tillgängligheten som garanterar delaktighet och en uppryckning av partierna genom att lyfta fram fler förtroendevalda med egen funktionsnedsättning är tre demokratireformer som kan motivera de nästan 30 miljoner kronor som partierna har kunnat kvittera ut till sina valkassor.