Destruktiva interna strider bidrog till V:s väljartapp

I valet backade Vänsterpartiet från 2018 års 8 procent till 6,75 procent – ungefär var sjätte väljare valde att inte upprepa sin röst på V. Tappet har också inneburit fyra färre ledamöter i riksdagsgruppen.

Vänsterpartiets valanalys ger olika förklaringar till varför väljartappet uppstod. Partiet lyckades inte flytta fokus till ekonomi och reformer, kriget i Ukraina gjorde att fler sällade sig till regeringspartiet och den PKK-aktion som vissa partiföreträdare gjorde under Almedalsveckan föll inte heller den i god jord.

Men det är främst två faktorer som har gjort Vänsterpartiet till ett mindre attraktivt alternativ i vallokalerna, enligt valanalysen.

Partistyrelsen klarade inte fullt ut att förankra klimatpolitiken

Vänsterpartiets valanalys

Jens Holm pekas ut

I klimatfrågan har partiet genomgått ett fokusskifte från individens ansvar till att i stället satsa på klimatinvesteringar inom den utsläppstunga industri- och transportsektorn.

Sakfrågan i sig gjorde inte att väljare flydde partiet. Men att flera partiföreträdare valde att protestera offentligt mot omläggningen ledde till en bild av ett parti med interna konflikter.

”Partistyrelsen klarade inte fullt ut att förankra klimatpolitiken eller förklara anledningarna till det förändrade fokuset, utan bidrog i viss utsträckning till de missuppfattningarna som uppstod.”

De skriver också att partiets nya klimatpolitik underminerades ”gång på gång genom att enskilda medlemmar och klimattalespersonen offentligt ifrågasatte inriktningen.”