Efter regn kommer solsken för besvikna medier

Inför det nya mediestödet var oron stor att de rikstäckande fådagarstidningarna skulle komma i kläm. Alltså de oftast politiskt lutande åt ett eller annat håll, oftast men inte alltid åt vänster, som kommit ut en gång i veckan på papper i decennier och som inte skulle överleva utan det statliga stödet.

I en tidigare era var fådagarstidningen ett verktyg för 1970-talets olika små kommunistiska partier, som kunde sälja dem på stan, oftast utanför Systembolaget på fredagarna, och på så vis knyta hett efterlängtad kontakt med arbetarklassen.

Ut med det gamla och in med det nya

Andra har med åren anpassat sig in i samma utgivningstakt och formats utifrån presstödsreglerna. Med antalet prenumeranter över 1 500 i snitt var man berättigad till stödpengarna. Åtskillig kreativitet krävdes för att hålla utgifterna nere och prenumerantstocken uppe utan att beslås med att bryta mot reglerna. Det brädet är nu kullkastat och modellen passé.

I dag gäller andra riktlinjer för bedömningen av vem som ska få stöd, och när Mediestödsnämnden nästan fem månader in på det nya året äntligen avslöjade vilka som skulle få del av det blev de flesta av dessa små fådagarstidningar mycket riktigt utan.

Trotskistiska Offensiv och Kommunistiska partiets Proletären – ett par av tidningarna som faktiskt såldes utanför bolaget redan på 1970-talet – klarar sig tillfälligt på övergångsstöd som trappas ned de närmaste åren. Samma gäller Vänsterpartiet närstående Flamman, syndikalistiska Arbetaren, feministiska Fempers och gröna Syre. På den radikala högersidan är det Nya Tider som uppburit statsbidrag längst och nu får nöja sig med övergångsstöd.

Även Fokus, Kvartal och Bulletin på den konservativa delen av det politiska fältet blir av med stödet, medan kristna Dagen och rödgröna Dagens ETC får fortsatt mediestöd, liksom högerkristna Världen Idag.

Avgränsat bevakningsområde? Nej, tack

De uppräknade titlarna skiljer sig inbördes rejält åt i kvalitet och relevans. Vissa har kommit ut oavbrutet i över hundra år, andra startades nyligen. Inte sällan har utsikten att få presstöd varit en bidragande orsak till grundandet. 

Altinget, tidningen du läser denna text i, får avslag för att nämnden anser den för avgränsad i sin nyhetsbevakning.

Från allra första början, för snart 60 år sedan, var presstödet uttalat politiskt och förmedlades av riksdagspartierna till tidningar de antingen ägde eller som stödde dem på ledarplats. Senare kom modellen med en strikt stödtrappa efter antal prenumeranter riktad till ”allmänna nyhetstidningar”.

I dag har definitionen av vad som räknas som en nyhetstidning ändrats hos Mediestödsnämnden, något som drabbat bland annat Fokus och Kvartal. Altinget, tidningen du läser denna text i, får avslag för att nämnden anser den för avgränsad i sin nyhetsbevakning. Som om det vore relevant i en tid där få tar del av nyheter från endast en källa. Olika medier kompletterar varandra, från Altinget till Hem & Hyra – för att nämna en annan tidning med tydligt avgränsat bevakningsområde och angelägen nyhetsförmedling.

När de gäller vissa av de små politiska tidningarna verkar de å andra sidan fått avslag för att de i nämndens ögon är för små för att bidra till mediemångfalden. De som fått behålla stödet har samtliga – till höger och vänster – över ett visst antal prenumeranter. Det är lätt att instämma med Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert när hon ifrågasätter att just mångfald är något som kräver en viss minsta mängd betalande läsare.

Tidningar kommer gå under

Här är vi alltså nu. Inte vid konkurser och massuppsägningar – än. Övergångsstödet kommer ju att fortsätta flyta in ett tag till, för att möjliggöra nedläggningar i god ordning.

Och kanske även nya samarbeten och affärsmodeller? I flera fall står nog partilojalitet i vägen för sammanslagningar, och just de tidningarna kanske får bli historia, saknade av få. Men andra arbetar hårt med att skapa en framtid efter presstödet, och vissa kommer säkert att lyckas.

Tidningar kommer att gå under de kommande åren, och journalister bli arbetslösa. Men all den kreativitet som tidigare använts till att maximera effekten av presstödet kommer helt säkert att kunna resultera i nya sätt att få tidningsutgivning att bära sig, även för fler än de svenska och norska jättarna på marknaden.