FHM:s krisorganisation krisade – försvaret fick rycka ut
TESTPROBLEM. Oklara besked från regeringen och en bekymmerslös inställning hos Folkhälsomyndigheten kring den egna beredskapen var några faktorer som försenade den svenska coronatestningen. Samtidigt fick Försvarsmakten tidigt bistå Folkhälsomyndigheten med ökad analyskapacitet.
– Vi får förlita oss på att Coronakommissionen reder ut de olika turerna, säger Marie Morell, SKR, om otydligheten som drabbade regionerna.
Av: Monica Kleja
I förhållande till andra länder, som Tyskland, kom Sverige igång sent med bred testning för Coronaviruset. Anders Knape, ordförande för SKR, Sverige kommuner och landsting, berättade nyligen i Sveriges radios lördagsintervju att regionerna var beredda att starta omfattande testning mycket tidigare men att den försenades då regeringen och Folkhälsomyndigheten dröjde med att ge grönt ljus.
Under lång tid i våras testades bara svårt sjuka och de som lades in på sjukhus. Först den 17 april lanserade Folkhälsomyndigheten (FHM) en första version av sin nationella provtagningsstrategi, som man tagit fram på uppdrag av regeringen. Enligt den skulle prioriterade grupper provtas och målet var att nå 150 000 prover per vecka.
Men inte förrän den 11 juni kom en tydlig överenskommelse mellan staten och SKR om att dra igång breda tester på plats, uppger Marie Morell (M), ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation. Hon förklarar nu mer i detalj vad som hände i våras.
När alla sprang runt som yra höns kände vi att vi till slut behövde använda en beprövad ansvarsmodell.
Marie Morell (M), ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation.
– Man kan sammanfatta det som att det fanns många oklarheter och osäkerheter som gjorde att vi fick den här fördröjningen att komma igång med testningen.
”Alla sprang runt som yra höns”
Morell berättar att SKR och regionerna under våren hade diskussioner med regeringen och berörda myndigheter i en rad frågor kring provtagning av pågående covid-19-infektion.
Till en början handlade det om huruvida testning överhuvudtaget minskade smittspridningen och om att det var brist på reagenser som används i analyser av infektionsproverna. Därefter rådde en intensiv diskussion om vilka prioriterade grupper som skulle testas och hur ersättningen skulle se ut, vem som skulle betala. Buden var olika.
– Det kom inga tydliga besked, beskriver Marie Morell.
Ute i regionerna var hennes politikerkollegor frustrerade och ville köra igång.
– När alla sprang runt som yra höns kände vi att vi till slut behövde använda en beprövad ansvarsmodell, säger hon.
SKR bestämde sig för att sluta en överenskommelse med staten om testning och smittspårning, som innebar bred provtagning och att staten åtar sig att betala. Regionerna åtog sig också att utföra tester i linje med FHM:s rekommendationer, utifrån olika smittspridningsfaser.
Hur lång tid beräknar du testningen försenades på grund av oklara besked?
– Det kan jag inte svara på. Men det var ju flera veckor som det höll på.
Kunde regionerna, sjukhusen och vårdcentralerna, ha kommit i gång flera månader tidigare, menar du?
– Det kan jag inte svara på, det är omöjligt i nuläget. Men det gick ju i andra länder tänker jag, säger Marie Morell.
Hon hoppas nu att Coronakommissionen ska utreda myndigheternas besked och de olika turerna.
Myndighetsrollerna under pandemin bör diskuteras
Marie Morell menar också att det vore bra att diskutera vilka roller myndigheter och deras experter fått under pandemin.
– Det jag tror att man ska fundera på, och det gäller inte bara Folkhälsomyndigheten som jag ser det utan även Socialstyrelsen, är att regeringen som jag uppfattar det ibland gett de här myndigheterna uppdrag som de vare sig haft resurser eller kompetens att genomföra. Vilket då har skapat en del förvirring kring inköp och upphandlingar och inköpsteam och allt möjligt.
Statsepidemiolog Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten har tidigare sagt så här om kritiken från SKR om att testningen fördröjdes:
– Någonstans måste det vara ett missförstånd. Det är inte så vi har sett det. Ganska tidigt blev det ett problem att hinna med tester. Det var inte på labbsidan, utan sjukvården hade svårt att hinna med att både vårda och provta extensivt. Vi höll aldrig igen, utan vi pekade snarare på vikten av att testa fler på framför allt äldreboenden, men det fanns inte kapacitet, säger han till Sveriges radio.
Flaskhalsarna längs vägen
Det verkar alltså ha funnits problem med att ta prover under våren. Men även på labbsidan förekom det flaskhalsar, visar det sig.
Den 31 januari varnade EU:s smittskyddsmyndighet ECDC för att de potentiella spridningsriskerna med viruset var stora och för importfall från länder utanför Europa.
Men när Folkhälsomyndigheten den 4 februari svarade på en MSB-enkät om konsekvenserna av ett större virusutbrott för smittskyddsberedskapen, såg Folkhälsomyndigheten inga risker ifråga om försörjning av kritiska varor eller tjänster utifrån det potentiella scenario med ökad spridning i Sverige som MSB beskrev. Det visar dokument som journalisten och bloggaren Mats Engström begärt ut och som Aftonbladet sedermera rapporterat om.
Även Altinget har tagit del av Folkhälsomyndighetens svar till MSB. Myndigheten är van, skriver FHM, ”att hantera utbrott och leda landets smittskydd och med många drabbade i Sverige”. Detta om utvecklingen en vecka framåt. Men man såg heller inga risker på lång sikt. Även på tre till sex månader framåt ansågs läget vara gott.
Man skrev: ”Folkhälsomyndigheten krisorganisation är hållbar över sikt eftersom vi har stor kapacitet att hämta från ordinarie linje”.
I själva verket behövde Folkhälsomyndigheten redan i januari Försvarsmaktens hjälp att sätta upp ökad analyskapacitet för Covid-19-prover.
Samtidigt i Uppsala
Vid Totalförsvarets skyddscentrum och infektionskliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala insåg man då att det fanns behov av att sätta upp ökad analyskapacitet för covid-19-prover. Det senare eftersom det vid denna tid bara fanns ett enda laboratorium i landet som kunde sekvensera Sarscov-2-viruset. Nämligen Folkhälsomyndighetens eget labb.
– Vi kunde inte skicka våra prover på misstänkta patienter till vårt sjukhuslabb, utan var tvungna att skicka dem till Folkhälsomyndigheten i Solna. Så vi såg en potentiell fara i att det bara fanns en förmåga. Vi visste ju inte var i landet viruset kunde dyka upp, säger Erik Salaneck, infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset som har ett avtal om smittskyddsrådgivning med Försvarsmakten.
Den snabba lösningen blev en beredskapsövning, som innebar att ett mobilt labb med PCR-apparatur som används i analysen av Covid-19-infektion, flyttades från Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå till Ärna flygplats i Uppsala. Labbet var på plats i början av februari. Syftet var att testa logistik och analysteknik, enligt Erik Salaneck.
Han är också medlem av Forum för beredskapsdiagnostik vars medlemsnätverk, där totalförsvarsmyndigheter inklusive FHM ingår, understödde övningen.
– Vi hittade åtminstone ett positivt svar. Sedan byggde sjukhusen upp testkapaciteten, och jag skulle gissa att landet en vecka in i mars hade en större förmåga, säger Erik Salaneck.
I början kunde Akademiska sjukhuset bara analysera 40 prover per dag, men efter hand kom sjukhusets labb sedan upp i flera hundra prover varje dag, uppger han.
– Samtidigt har pendeln under våren svängt fram och tillbaka kring vilka grupper som ska prioriteras från högre nivå, konstaterar han.
Exakt hur smittskyddsberedskapen såg ut är en av Coronakommissionens uppgifter att undersöka.
Under våren och sommaren har också Folkhälsomyndigheten, enligt uppgift, lämnat en mängd stödbegäranden till Försvarsmakten. I dagarna bistår exempelvis grönklädda män och kvinnor FHM när man undersöker förekomst av viruset ibland 20 000 studenter och medarbetare vid Umeå universitet och SLU.
Tillfällen då Folkhälsomyndigheten trampat på bromsen
Enligt Mats Engströms avslöjande bromsade Folkhälsomyndighetens tidiga svar om att man inte såg några risker eller utmaningar inför ett utbrott i Sverige, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) förberedelser inför pandemin.
I slutet av april stoppade också Folkhälsomyndigheten MSB:s och ett konsultbolags arbete med en webbsida dit allmänheten anonymt kunde skicka in uppgifter om symtom, ett projekt som FHM först bejakade.
Tanken var att det digitala enkätverktyget skulle finnas på olika språk och bidra till att ge både expertmyndigheterna möjlighet att sätta in resurser där de behövdes och ge allmänheten en bild av var, på kommunnivå i landet som covid-19-liknande symtom förekom. Det uppger Svante Werger, rådgivare till MSB:s gd, för Altinget.
– Det som sedan hände när vi kände att vi var ganska långt fram var att, som vi förstår det, att man framförallt från regional nivå var osäker på om man ville hänga ut enskilda kommuner. Det gjorde att Folkhälsomyndigheten bedömde att man såg mer risker än möjligheter.
Han uppger att det var omöjligt för MSB att köra på för egen hand.
– Med vilken trovärdighet kunde det ha skett i så fall, det är ju ändå FHM som är expert inom området,
Svante Werger säger att man på MSB fortfarande i dag bedömer att idén var bra.
– Vi tror ju fortfarande på detta som något som skulle kunna ha gjort skillnad, samtidigt är vi ju helt på det klara med att vi måste göra det tillsammans med Folkhälsomyndigheten.