Folksamboss vill ha bredare grepp om statens finanser

STYRNING. Den kommittén som utreder mål för det offentliga sparandet vill inte störas i arbetet av att behöva delredovisa uppdraget. Kommittén, med Jens Henriksson i spetsen, vill ta ett helhetsgrepp och redovisa allt på en gång.

Jens Henriksson
Jens HenrikssonFoto: Bild: Folksam
Mattias Croneborg

Jens Henriksson, vd och koncernchef på Folksam och tidigare statssekreterare på finansdepartementet, leder den parlamentariska kommittén om ett nytt mål för statens finanser. Det nuvarande målet, om en procents överskott i de offentliga finanserna sett över en konjunkturcykel, anses ha gjort sitt.

Den del av utredning som handlar om bedömningen av nivån för målet för den offentliga sektorns finansiella sparande skulle ha varit klar senast den 1 april 2016. Men kommittén vill kunna ta ett helhetsgrepp om frågeställningarna och redovisa hela uppdraget först i oktober nästa år, vilket regeringen nu har godkänt.

Tre hörnpelare

Överskottsmålet är en av tre hörnpelare i det som kallas det finanspolitiska ramverket. De andra två är utgiftstaket och kommunsektorns balanskrav. Tillsammans ska de ge:

  • Långsiktig finanspolitisk disciplin (överskottsmålet)
  • Kortsiktig disciplin för statens utgifter (utgiftstaket)
  • Begränsa möjligheterna att en del av den offentliga sektorn slösar på andras bekostnad.

Ramverket ska skapa fasta spelregler och disciplin över både tid och rum för skattebetalarnas pengar. Detta har man också lyckats med.

Ramaskri från oppositionen

När regeringen meddelade att den ville skrota överskottsmålet blev det ett ramaskri från oppositionen. För det första menade oppositionen att formen var fel. Regeringen hade tänkt att fatta beslut själv om saken.  Överskottsmålet är visserligen formellt sett något som regeringen kan besluta om. Men det kan få återverkningar på andra delar av ramverket där det krävs riksdagsbeslut. Det finansiella sparande är dessutom en så övergripande fråga för politiken och dess trovärdighet att det krävs en bred uppslutning, argumenterade oppositionen.

För det andra tyckte delar av oppositionen att det är fel att minska ambitionen för sparandet.

I dag är underskottet i de offentliga finanserna drygt 3 procent i relation till BNP. Att slopa överskottsmålet får ingen reell betydelse på kort sikt. Men på längre sikt kommer det frigöra statlig konsumtion eller statliga investeringar som motsvarar 1 procent av BNP, cirka 40 miljarder kronor.

Den tillsatta utredningen är allmänt hållen och uppdraget är att ”göra en bedömning av om det finns anledning att ändra nivån på målet för det finansiella sparandet och i så fall föreslå en ny nivå”.

 

Dokumentation

BESLUTSKEDJAN – KOMMITTÉDIREKTIV

Vad händer nu?

Kommittén ska vara klar med sitt arbete och redovisa sina slutsatser för regeringen senaste den 1 oktober 2016. Eftersom det är en kommitté kommer förslaget från början att ha en politiska majoritet bakom sig. En minoritet i kommittén kan komma att redovisa en avvikande uppfattning när utredningen är klar.

Länk till det nya uppdraget. Kommittédirektiv 2015:130

Kommitténs ledamöter:

  • Jens Henriksson (Ordförande)
  • Janine Alm Ericson (ledamot MP)
  • Ingrid Burman (ledamot V)
  • Susanne Eberstein (ledamot S)
  • Jakob Forssmed (ledamot KD)
  • Jörgen Hellman (ledamot S)
  • Ulf Kristersson (ledamot M)
  • Emil Källström (ledamot C)
  • Maria Malmer Stenergard (ledamot M)
  • Fredrik Olovsson (ledamot S)
  • Oscar Sjöstedt (ledamot SD)
  • Erik Ullenhag (ledamot FP)


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024