Generaldirektör: Sverige måste stärka den nationella säkerheten

Kriget i Ukraina och polariseringen i världen visar hur snabbt beroenden och handel mellan länder kan omvändas till sårbarheter. Sverige bör fortsätta att verka för frihandel, men vi måste ha ett realistiskt förhållningssätt till vår omvärld och slå vakt om våra nationella tillgångar.

Kunskap är makt

Asiens snabba frammarsch som ett nytt teknologiskt, ekonomiskt och politiskt maktcentrum har rubbat balansen mellan världens stormakter, och underblåser rivaliteter om världsordning och politiskt system. Att kunskap är makt kunde inte vara tydligare.

Genom globaliseringen är länderna samtidigt mycket beroende av varandra för att utbyta olika förmågor och kapacitet. Historiskt har det rört sig om råvaror, energi och tillverkning, men med ökande förädlingsgrad och mer komplexa värdekedjor handlar det i dag till största del om kunskapsbaserade så kallade immateriella tillgångar.

Kriget i Ukraina har ökat på spänningarna ytterligare. Här sker krigföringen som bekant med militära medel, ekonomiska sanktioner, energi och varor. Men på ett annat plan pågår också en form av ekonomisk krigföring med immateriella tillgångar som vapen. Kunskap, forskning och innovation, som under de senaste decenniernas liberala och frihandelsvänliga era varit en motor för tillväxt, välfärd och demokratiutveckling, används nu för att stärka nationell säkerhet och strategisk förmåga, såväl defensivt som offensivt.

Från win-win till lose-lose

Tyvärr går vi från att öppet dela, till en mer protektionistisk värld. Beroenden blir till sårbarheter i stället för handelsmöjligheter. Win-win blir till lose-lose.

För ett litet exportberoendeland som Sverige är denna utveckling särskilt problematisk. Sverige är ett innovationsland med framstående akademisk forskning och näringsliv som kan förse världen med viktig miljöteknik och hållbara lösningar.

Vårt välstånd är beroende av vår konkurrenskraft, som i sin tur förutsätter att vi kan ta betalt och återinvestera i forskning och utveckling. Sveriges nationella säkerhet och suveränitet är beroende av hur vi förvaltar våra nationella förmågor.

Tyvärr går vi från att öppet dela, till en mer protektionistisk värld.

Tyvärr är kunskapen kring immateriella tillgångar relativt låg hos såväl forskare vid universitet och högskolor som hos små och medelstora företag och offentliga aktörer. Därmed finns en stor risk att Sverige tappar kontrollen över de värden som skapas i forsknings- och utvecklingsprojekt.

För att förstärka kontrollen över nationella tillgångar och förmågor föreslår Patent- och registreringsverket följande åtgärder:

Stärk cybersäkerheten

Staten behöver ta ett större ansvar vid offentlig finansiering av forskningsprojekt genom att ställa krav på den som tar emot finansiering. Det måste finnas en strategi hos mottagaren för hantering av de tillgångar och värden som skapas med hjälp av immateriella rättigheter, avtal, informations- och cybersäkerhet.

Stöd och beslutsprocesser bör upprättas för att säkerställa att svenska statens intressen tillgodoses vid internationalisering, direktinvesteringar och systemexport. Kontroll över nationella förmågor, som kunskap, forskningsresultat och teknologi har stor betydelse för Sveriges säkerhet.

För att klara av detta behöver Regeringskansliet och andra myndigheter i ett första steg höja sin egen kunskap om strategisk hantering av immateriella tillgångar, och betydelsen av dessa tillgångar för ett innovationsland som Sverige.

Strategisk hantering av immateriella tillgångar är avgörande både för vårt lands konkurrenskraft och vår nationella säkerhet.