Debatt

Immaterialrätten är en nyckel för svensk ekonomi

De moderna ekonomierna i dag drivs av kunskap och utvecklas genom immateriellt värdeskapande, men vi ser i dag en alltför låg kunskapsnivå bland våra beslutsfattare om vikten av de immaterialrättstunga branscherna. Det skriver representanter för Stim, Svenskt näringsliv och European Centre for Policy Reform and Entrepreneurship.

Vi kan inte bortse från att de kunskapsbaserade tillgångarna är ett fundament för vår ekonomi, skriver debattörerna.
Vi kan inte bortse från att de kunskapsbaserade tillgångarna är ett fundament för vår ekonomi, skriver debattörerna.Foto: Alvaro Reyes/Unsplash
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Thorbjörn Öström
Upphovsrättsexpert, Stim
Christina Wainikka
Policyexpert för immaterialrätt, Svenskt näringsliv
Nima Sanandaji
Teknologie doktor, KTH och vd, European Centre for Policy Reform and Entrepreneurship

I mars i år bröts ett nytt världsrekord, när låten Blinding Lights med The Weekend, skriven av svenskarna Oscar Holter och Max Martin, blev den första låt någonsin som legat ett helt år i sträck på topp 10 på Billboards Hot 100-lista. Detta är ett ypperligt exempel på hur den svenska exporten av immateriella tillgångar gynnar både vår ekonomi och vårt varumärke utomlands.

Sverige måste bli bättre

De moderna ekonomierna i dag drivs av kunskap och utvecklas genom immateriellt värdeskapande. Det är därför viktigt att skydda upphovsrätten och de andra immaterialrätterna som har byggt Sverige starkt. I dag släpper Stim en ny rapport: ”Upphovsrättens roll för skapandet”, som går igenom upphovsrättens historia och ger en förklaring till varför den blivit en mänsklig rättighet, och för att se vilka historiska lärdomar som går att dra från samhällen utan immaterialrättsskydd.

Slutsatsen är tydlig: om Sverige ska lyckas i den globaliserade kunskapsekonomin måste vi bli bättre på att tillvarata våra immateriella tillgångar.

Låg kunskapsnivå

Upphovsrätten och de andra immaterialrätterna är ensamrätter som ger kreatörer ägande över sin uppfinning eller verk. Genom att ge ett skydd till dessa möjliggörs spridning och möjlighet att få ersättning för sitt arbete. Det ger i sin tur incitament för fortsatt skapande.

Vi ser i dag en alltför låg kunskapsnivå bland våra beslutsfattare om vikten av de immaterialrättstunga branscherna. Detta trots att flera undersökningar pekat på de stora ekonomiska värden som finns här. När analysföretaget Ocean Tomo började sina undersökningar av företags värden på 1970-talet bestod de till 83 procent av materiella tillgångar. Vid deras senaste mätning var 90 procent av tillgångarna immateriella.

Tillsammans måste vi alla bli bättre på synliggöra de enorma immateriella värden vi har omkring oss i dag.

EU:s immaterialrättsmyndighet har vid tre tillfällen mätt vilken betydelse immaterialrättsintensiva företag har. 2015 stod de immaterialrättsintensiva företagen för 39 procent av BNP i EU. 2017 var resultatet 42 procent och 2019 hade siffran växt till hela 45 procent. Det är en enorm ökning på bara fyra år och signalerar att Europa bara är i början av denna utveckling.

Historiskt perspektiv

Varför är immaterialrätten då så central för samhällsekonomin? Blickar man bakåt kan vi se att framstående ekonomier utan skydd för uppfinningar och kulturellt och kreativt innehåll riskerar att drabbas hårt. Redan under medeltiden gjordes tidiga innovationer inom nanoteknologin, men då patent inte fanns kunde skaparna inte skydda sina upptäckter från plagiering och höll dem i stället hemliga. Detta gjorde att teknikerna senare glömdes bort. Lärdomen från historien är att immateriella rättigheter är en fundamental förutsättning för att nya innovationer ska få spridning och bidra till ekonomin.

Stärk kunskapen

Sverige står inför stora demografiska utmaningar och är också i stort behov av att kickstarta ekonomin efter pandemin. Vi är övertygade att de branscher som är beroende av immaterialrätt kommer kunna spela en stor roll i detta arbete. Sverige har redan kommit långt när det gäller att ställa om till en kunskapsbaserad ekonomi, men vad gäller kunskapen om immaterialrätten behöver mer göras. I både grundskola och högre utbildning har immaterialrättsfrågor en undanskymd position. Skolan behöver tydligare lyfta fram vikten av immateriellt skapande och skydd för våra kunskapsbaserade tillgångar.

Behövs en modern lagstiftning

Behovet av en aktiv näringspolitik för kunskapsekonomin har heller aldrig varit större. Vi kan inte bortse från att de kunskapsbaserade tillgångarna är ett fundament för vår ekonomi.

Immaterialrätten är också tätt sammankopplad med både teknisk utveckling och internationell handel. Vi måste därför säkerställa att vi har en modern lagstiftning som kan hantera globala utmaningar.

Tillsammans måste vi alla bli bättre på att synliggöra de enorma immateriella värden vi har omkring oss i dag. Då kan vi skapa starkare förutsättningar för branscher som är beroende av dessa att växa sig starka.

Nämnda personer

Nima Sanandaji

Utredare, Författare, vd European centre for entrepreneurship and policy reform (ECEPR)
Doktor i polymerteknik (Kungliga tekniska högskolan)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024