Individuella lönesättningen för domarna måste avskaffas

Under senare år har det gjorts stora satsningar på rättsväsendet. Det har gjorts många olika ändringar i lagstiftningen som rör rättsväsendet. Samtidigt har antalet poliser och åklagare blivit betydligt fler. Det har på flera håll framförts kritik mot att motsvarande satsningar inte gjorts på domstolarna och flera domare har larmat om en orimlig arbetsbörda.

Det är samtidigt allt svårare att hitta lämpliga sökande till många domartjänster till olika domstolar i Sverige.

Så hur ser det egentligen ut? Hur upplever domarna sin situation? Kan domarna även i framtiden vara garanter för rättssäkerhet?

En mindre ljus framtid

Under hösten 2023 genomfördes en stor och bred enkätundersökning som riktade sig till ordinarie domare i tingsrätt och förvaltningsrätt. Enkäten togs fram av en student vid Uppsala universitet i samarbete med Sveriges domareförbund. Det var många domare som ville göra sina röster hörda med 548 ordinarie domare som svarade på enkäten. Det motsvarar en svarsfrekvens på 66 procent. Ur enkätsvaren framträder en tydlig bild av det som är domaryrkets styrka men även utmaningar inför framtiden.

Av Domarnämndens årsredovisning 2023 framgår att nämnden i 12 fall fick skriva av ärenden därför att det helt saknades sökande till de domartjänsterna.

Nästan alla domare som svarat på enkäten uttrycker att arbetet som domare är utvecklande och att domarens kompetens tas tillvara. Domaryrket är kort sagt både utvecklande och stimulerande. Men i enkätsvaren framträder också en annan och mindre ljus bild av domaryrket och dess framtid.

Så uppger 60 procent av domarna i tingsrätt och knäppt hälften i förvaltningsrätt att de har svårt att få en tänkt normalarbetstid att räcka till. Cirka 50 procent säger att arbetsbelastningen inte medger nödvändig tid till för återhämtning. 76 procent av respondenterna arbetar mer än sin ordinarie arbetstid och 55 procent upplever att deras ordinarie arbetstid inte räcker till för att hinna med arbetsuppgifterna.

Flera av dem som svarat på enkäten anger att det finns ett stort fokus på kvantitet och en uttalad målsättning att avgöra så många mål som möjligt, vilket påverkar kvaliteten i dömandet och ökar risken för fel.

Sverige sticker ut internationellt  

Ungefär en tredjedel av domarna anger att deras lön inte står i proportion till det arbete som utförs (uppdrag, ansvar, arbetsbelastning, omfattning, komplexitet, etcetera). Den åsikten är knappast unik för domare utan präglar troligen många anställdas syn på just sin lön och arbete. När det gäller lönesättning är det dock viktigt att notera att en övervägande majoritet (63 procent) av domarna anser att lönesättning ska ske på ett annat sätt än genom individuell lönesättning.

Vid en internationell jämförelse sticker Sverige ut genom systemet med individuell lönesättning. I de flesta europeiska länder anses en individuell lönesättning stå i direkt motsats till domarnas självständighet och oberoende från styrning. En stor grupp domare anger i sina svar i enkäten att de efterfrågar lönesättning efter fasta objektiva kriterier såsom tarifflöner eller lönetrappa. Det finns också anmärkningsvärda svar där det anges att domare uppfattat att chefer genom lönesättningen påverkat deras arbete och på så sätt tystat kritiska röster. Det är inte förenligt med rättsstatens principer.

I enkätsvaren framträder alltså en bild av domaryrket, som innebär en utmaning utifrån ett rekryteringsperspektiv. Den bilden förstärks när man tittar på antalet sökande till utlysta domartjänster. Av Domarnämndens årsredovisning 2023 framgår att nämnden i 12 fall fick skriva av ärenden därför att det helt saknades sökande till de domartjänsterna.

Allt är inte nattsvart

I ytterligare några fall fanns det sökande men det var ändå ingen som kunde föras upp på förslag. Det är självklart ett problem för de domstolar som inte kan få nya domare.

Men allt är som sagt inte nattsvart.

Hela 91 procent av de domare som svarat på enkäten anser att innehållet i deras arbetsuppgifter tillvaratar deras kompetens och ännu fler anser att arbetet är utvecklande.

58 procent av respondenterna anser att innehållet i arbetsuppgifterna tillåter dem att vara kreativa. Och 61 procent skulle rekommendera sitt yrke till andra verksamma jurister. Sammantaget kan sägas att domarna anser att yrket är viktigt och att det finns ett stort engagemang för att fullgöra uppgifterna så att den enskilde får rätten till en rättvis rättegång tillgodosedd.

Kraven på dagens domare är höga. Ett grundläggande krav handlar om att en domare måste vara en mycket skicklig jurist. Men därutöver krävs en förmåga att hålla ordning i rättssalen, att kommunicera med parter och media på ett bra sätt, att vara handledare för yngre jurister i domstol med mera.

Fortsätta bidra till demokratin 

För att de allra skickligaste juristerna ska vilja bli domare och för att duktiga domare ska stanna kvar i yrket krävs att domstolarna av riksdag och regering tillförs de resurser som krävs för verksamheten. Regeringen behöver bli tydlig med att finansieringen av domstolarna är långsiktigt stabil och att domstolarna kommer att kunna möta den ökade måltillströmningen och även kunna utveckla verksamheten i övrigt.

För att underlätta domarnas arbetssituation kan det behöva anställas fler domare eller andra jurister som kan utgöra stöd för domarna genom att exempelvis skriva förslag till domar och beslut. Den individuella lönesättningen för domarna behöver avskaffas.

På så sätt kan domstolarna och domarna fortsatt bidra till att bevara rättssäkerhet och demokrati i Sverige.