LR: Las-utredningens förslag kan leda till en utbredd tystnadskultur

Åsa Fahlén
Ordförande, Lärarnas Riksförbund

Förhandlingarna mellan parterna om en ny arbetsrätt har kraschat. Ingen kan vara förvånad. Arbetsgivarnas önskelista innebar att de lättare skulle kunna avskeda människor utan att behöva hänvisa till någon saklig grund för uppsägning. Det borde vara självklart för fackliga organisationer vars uppgift det är att försvara medlemmarnas intressen att det är uteslutet att gå med på något sådant.

I en allt mer orolig omvärld och med en ökad press på den enskilde arbetstagaren borde i stället anställningstryggheten på svensk arbetsmarknad stärkas och inte försvagas. Det är frågor som inte alls bara berör traditionella LO-jobb utan det gäller i lika hög grad för akademiska yrken.

Utredningens dåliga förslag

Nu riktas blickarna mot den utredning som återigen kan bli aktuell. Den tillkom som ett resultat av en politisk kohandel om regeringsmakten. Det är djupt olyckligt att det svenska utredningsväsendet används på det sättet. Att parterna ska ta ansvar för den svenska modellen är en självklarhet, men att göra det under hot från en utredning är oacceptabelt.

Så lägg den utredning som visat sig sakna både sans och balans i en byrålåda med lås på och kasta bort nyckeln.

Åsa Fahlén
Ordförande, Lärarnas Riksförbund

Utredningen har utsatts för en skarp och samstämmig kritik från fackligt håll så det är uppenbart att den inte lever upp till den balans mellan arbetsmarknadens parter som politikerna har sagt sig eftersträva. Det här är inte alls enbart en fråga för LO utan det finns en stark samsyn inom hela fackföreningsrörelsen att utredningen kommit med dåliga förslag.

Kan leda till tystnadskultur

Utredningen har själv konstaterat att förslaget medför att uppsägningar på grund av personliga skäl kommer att öka. Det innebär en stor fara för anställningstryggheten och rättssäkerheten om arbetsgivare mer frekvent kommer att säga upp personer som av olika skäl inte presterar på topp hela tiden exempelvis personer med funktionsnedsättning, sjukdom eller småbarnsföräldrar med sjuka barn.

Det är också en fara i att arbetstagare, i vårt fall lärare, som upplevs som besvärliga och frispråkiga kommer att få ett svagare anställningsskydd. För utredningen öppnar upp för ett större mått av godtycke i samband med uppsägningar av personliga skäl även om nu kravet på saklig grund finns kvar. Detta kan i sin tur att leda till en alltmer utbredd tystnadskultur inom skolan om personer som påtalar missförhållanden för arbetsgivaren riskerar att mista sin anställning.

Verktyg att manövrera ut lärare

Som lärare har man i sitt arbete en lång rad sociala kontakter. Det gäller framförallt med elever men också med många föräldrar. Det kan gå snabbt från att vara en omtyckt och uppskattad lärare till dess motsats, i synnerhet i en tid när sociala medier bäddar för värdeomdömen som snabbt kan få stor spridning. Det innebär i en situation när skolor konkurrerar med varandra om elevers och föräldrars gunst att skolledare ibland böjer sig för tillfälliga och lättflyktiga opinioner.

I det läget är det viktigt att inte arbetsgivarna får nya verktyg att snabbt manövrera ut lärare. Regelverket ska vara en skyddslagstiftning för den anställde och inte tvärtom. Anställningstryggheten får inte utarmas i de situationer där arbetstagare behöver den som mest.

"Få till stånd kollektivavtal"

Så lägg den utredning som visat sig sakna både sans och balans i en byrålåda med lås på och kasta bort nyckeln.

Nu måste politiker av alla kulörer i stället inse att det enda långsiktigt hållbara alternativet för att utveckla anställningstryggheten är att få till stånd kollektivavtal som reglerar samvaron mellan arbetsmarknadens parter. På det sättet får vi en fortsatt väl fungerande arbetsmarknad som präglas av samförstånd i stället för uppslitande konflikter som annars riskerar att drabba både enskilda individer och hela samhället.