MP-ledamöter: Tillsätt en utredning om basinkomst

Rebecka Le Moine (MP)
Riksdagsledamot
Mats Berglund (MP)
Riksdagsledamot

Basinkomst har aldrig varit så aktuellt som nu. Pandemin slår inte bara mot människors hälsa runt om i världen, den har också drabbat människors ekonomi och därmed livsvillkor. Med fysisk distansering och nedstängning har människor förlorat sina jobb och sin inkomst, och stödåtgärderna som riktats till industrin och företag har inte lyckats sippra ner till den enskilda individen. Men det finns ett enklare och mer träffsäkert sätt att nå fram med åtgärderna: genom att ge pengar direkt till människor – basinkomst.

Nej till otrygga villkor

Basinkomst innebär en kontinuerlig utbetalning direkt till individen, utan krav på motprestation. Motståndarna menar ofta att det här skulle ta bort hela incitamentet för arbete, men de flesta människor vill bidra och göra meningsfulla saker med sina liv.

Vad detta däremot skulle innebära är att ingen behöver gå med på vilka löner eller arbetsvillkor som helst. En basinkomst skulle vara en kraftfull åtgärd för alla de som i dag tillhör prekariatet, med otrygga anställningar och liten möjlighet att kunna planera sina liv. Människor skulle kunna säga nej till detta utan att riskera att hamna i fattigdomsspiralen. Ändå avfärdas idén om basinkomst som omöjlig och ouppnåelig.

Motståndarna menar ofta att det här skulle ta bort hela incitamentet för arbete. Men de flesta människor vill bidra och göra meningsfulla saker med sina liv.

Rebecka Le Moine och Mats Berglund
Miljöpartiet

Men – frågan är om det verkligen är en ouppnåelig idé? Det finns just nu 15 pågående projekt med olika typer av basinkomst, i bland annat Iran, Spanien, Sydkorea, Brasilien, Kenya, USA och nu senast även i Tyskland. För första gången ska Storbritannien testa basinkomst i Leeds, deras sjunde största stad.

Tillväxt versus trygghet

I Sverige har intresset ökat, vilket har synts både i debatten och bland människor som sökt sig till den ideella gruppen Basinkomst BIEN Sverige.

Men politiskt råder det fortsatt stiltje så när som på förslag om så kallade “helikopterpengar” som har dykt upp både här i Sverige och internationellt. Förslagen rör sig då om ett engångsbelopp riktat till alla medborgare där syftet oftast är att få upp konsumtionen för att få tillväxt i ekonomin, snarare än att ge människor trygghet utan motprestation.

Men är vi människor bara att betrakta som konsumenter? Är kontinuerlig tillväxt i ekonomin förenlig med långsiktig hållbarhet?

Garanteras stöd

Det finns andra och mer trovärdiga mål. Vi vill värna grundläggande värden om livskvalitet och välfärd inom planetens gränser. När vi gröna pratar om att ge människor en basinkomst så är det i syfte att alla ska få en ekonomisk och garanterad grundtrygghet som sedan kan växlas in i bättre och tryggare liv. Vår vision är att alla ska garanteras ett stöd som går att leva på, oavsett tidigare inkomst och orsak till att man just nu saknar inkomst.

FN:s mål

Genom att underteckna FN:s stadga om mänskliga rättigheter har Sverige förbundit sig att uppfylla det som står i artikel 22: att alla ska ha rätt till stöd så att de kan leva ett värdigt liv, efter varje lands förmåga.

Basinkomst i någon form skulle också kunna bidra till att uppfylla de av FN antagna globala hållbarhetsmålen, särskilt det första: att radera ut fattigdomen. Ett av delmålen slår fast att till år 2030 ska alla kvinnor och män, särskilt de fattiga och sårbara, ha lika rätt till bland annat ekonomiska resurser. Det är ett ambitiöst mål, men vi är övertygade om att det går att uppfylla. En väg skulle kunna vara basinkomst.

Utred basinkomst

Det finns många frågetecken kring basinkomst, vad gäller finansiering, villkor och effekter. Därför vill vi låta göra en statlig offentlig utredning om basinkomst som kan komma med förslag på hur ett system med basinkomst skulle kunna se ut.

Alla människor förtjänar en grundtrygghet. Vi måste undersöka alla möjliga vägar för att säkerställa det.