S-ledamöter: Hot och hat mot politiker måste bekämpas
DEBATT. Kränkande kommentarer mot förtroendevalda består av direkta personangrepp. Det krävs straffskärpning och en attitydförändring, skriver fem riksdagsledamöter från Socialdemokraterna.
Laila Naraghi, Kalmar Län
Monica Haider, Kronoberg
Magnus Manhammar, Blekinge
Hanna Westerén, Gotland
Socialdemokratiska riksdagsledamöter i Sydöstra Sverige
Vi behöver ett förändrat samtalsklimat. Vi behöver förtroendevalda som känner sig trygga och inte tvingade att avgå på grund av hot, hat och våld. Vi behöver en skärpt lagstiftning.
Fler och grövre hot
Var fjärde förtroendevald uppger att de har utsatts för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt politiska förtroendeuppdrag. Undersökningar visar att hoten med åren tenderar att bli både fler och grövre. Värst drabbade är kvinnliga politiker med familj.
Det finns över 40 000 förtroendevalda på olika uppdrag runt om i kommuner, landsting, regioner och riksdag. Vi har ett stort ansvar för att värna medborgarnas förtroende för samhällsutvecklingen.
Med förtroendet följer också rätten att kunna syna, diskutera och ifrågasätta förtroendevaldas beslut och prioriteringar. Så långt är det en del av det politiska uppdraget. Men när det övergår till personangrepp, fysiska angrepp eller hot mot den förtroendevalda eller närstående har något gått väldigt fel. Detta är tyvärr en verklighet för många.
Handlar sällan om sakfrågor
Det var dessutom enbart kvinnorna som har utsatts för kommentarer som anspelar på sexualitet.
Hot, hat och våld ökar mot förtroendevalda. Det är en utveckling som måste få ett stopp.
Var femte kommentar om lokala förtroendevalda innehöll hat, hot och kränkningar. Det visade Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) studie om hur kommunstyrelseordföranden omnämns i digitala miljöer.
FOI gjorde studien på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting (SKL), och konstaterar i rapporten att 20 procent av kommentarerna var av kränkande slag under den innevarande mandatperioden. De kränkande kommentarerna består av direkta personangrepp och handlar sällan om den politiska sakfrågan. Hat förekommer betydligt oftare än direkta hot.
Anspelar på sexualitet
Det är främst kvinnliga politiker som utsätts för kränkande och elaka kommentarer. Det var dessutom enbart kvinnorna som har utsatts för kommentarer som anspelar på sexualitet.
Hot, hat och våld mot förtroendevalda utgör i förlängningen ett allvarligt hot mot vårt demokratiska system. Det är grundläggande för demokratin att var och en känner att de både har rätt och möjlighet att uttrycka sina åsikter utan rädsla att utsättas för hot och hat.
Skärpning av straff
Justitiedepartementet har föreslagit en lagändring som innebär en särskild straffskärpningsgrund för brott som har begåtts mot förtroendevald i stat, kommun eller landsting eller mot dennes närstående på grund av förtroendeuppdraget. Det är angeläget att arbetet med att införa straffskärpningen fortsätter.
Säkra demokratin
Vi måste också förändra attityden om att förtroendevalda ska vänja sig vid och tåla att utstå hot, hat och kränkningar. Uppdraget som förtroendevald bygger på att man kan, vill och vågar engagera sig. Rättsliga processer mot individer som trakasserar politiker är viktiga – inte minst för demokratins framtid. Därför ska trakasserier anmälas och anmälan ska tas på allvar.
Låt oss säkra en fungerande demokrati även i framtiden. Hot, hat och våld mot förtroendevalda är ett allvarligt hot mot vårt demokratiska system.