Sovjetunionen spökar mer än någonsin i Baltikum

Ett C-130 Hercules-plan från det danska flygvapnet är på väg mot Baltikum och Polen. Den här gången är manskapet i militärplanet inte bara klädda i kamouflagekläder. Ombord sitter nämligen cirka 65 företagsledare.

De representerar olika företag, men de har alla en gemensam nämnare:

De har sagt sig vara överens om att deras anställda ska få mer frihet att kunna ta ledigt från sina civila jobb om det danska försvaret skulle behöva mer personal. Det gäller i synnerhet anställda med ett förflutet inom försvaret, som kan ingå i den så kallade reservstyrkan bestående av före detta anställda i försvaret och nuvarande hemvärnsfolk.

Danmark skickar fler soldater till Baltikum

Mycket tyder på att det kommer att behövas en större reservstyrka. Häromveckan beslutade den danska regeringen att ställa ytterligare 200 soldater till förfogande i Baltikum. Totalt bidrar nu Danmark med ettusen soldater i Lettland, Estland och Polen. En del av dem är reservister från den civila arbetsmarknaden.

Efter en dryg timme i luften landar Hercules-planet på civilflygplatsen i Stettin i Polen. Här tas näringslivsfolket emot vid högkvarteret för Natos multinationella kår. I talarstolen vid den polska basen står bland annat generalmajor Ulrich J. Hellebjerg.

”Vårt primära mål är att avskräcka. Vi är redo att försvara alliansens nordöstliga medlemsländer”, säger han.

Invasionen ökar behovet av avskräckande

Soldaterna i Stettin är i hög beredskap året runt. Några ska kunna rycka in med en månads varsel, andra på bara några dagar. 43 av dem har danska flaggan på axeln. Därutöver finns det 35 reservister med ett förflutet inom försvaret, som är hämtade från den civila arbetsmarknaden.

De baltiska länderna har länge befarat en rysk invasion.

Henrik Berg
Stabschef för det danska hemvärnet

Den ryska invasionen av Ukraina har skapat ett ökat behov av avskräckande och därmed fler uppgifter för försvarsmakten.

Med fler uppgifter i länderna som gränsar till Ryssland finns det behov av extra hjälp från civila krafter, som har ett förflutet i försvaret, berättar Jens Sund, överste och senior national officer, från högkvarteret för Natos multinationella kår i Polen.

”Danmark har särskilt erfarna och kompetenta reservister, som är väldigt viktiga för oss. Det är min klara uppfattning att det ur ett kort perspektiv lätt kan uppstå behov av ytterligare övningsaktiviteter, där det blir ännu viktigare att kunna rekrytera, hålla kvar och utveckla både nuvarande och kommande reservpersonal”, säger han.

Nervöst i Baltikum

Många insåg allvaret när Ryssland invaderade Ukraina i slutet av februari. Men i de baltiska länderna är det orosmomentet inget nytt.

”De baltiska länderna har länge befarat en rysk invasion. När Ryssland annekterade Krim 2014 blev länderna mycket nervösa och ville väldigt gärna stärka det militära samarbetet”, säger Henrik Berg, stabschef för det danska hemvärnet.

Det danska försvaret har annars varit på bantningskur i många år. Men den förvärrade hotbilden har skapat ett ökat behov av ett mer omställningsberett försvar. Och det gäller inte bara i Danmark, berättar Michael Hyldgaard, chef för operationsstaben i försvarsledningen.

”Vi ser en förändring gällande hur många länder ser på försvar. I det finns beslut om ökade investeringar till försvaret, som vi ser i bland annat Danmark med den nationella kompromissen”, säger han.

Som en del av den nationella kompromissen enades det danska folketinget i början av mars om att öka försvarsbudgeten till 2 procent av BNP fram till 2033.

I jämförelse har Polen bestämt sig för att använda 3 procent av sin BNP på försvaret, medan Lettland avsätter 2,5 procent. I toppen ligger Estland som ställer 3,5 procent av sin BNP till förfogande för det estniska försvaret.

Det sovjetiska spöket

Besöket i det polska högkvarteret är över, och militärflyget lättar nu med kurs mot Baltikum. Besättningen landar först i Lettlands huvudstad Riga. Några kilometer därifrån ligger Natos multinationella armés bas i staden Adazi.

På väg till basen i Lettland passerar företagsledarna den lettiska stadsbilden, med stora bostadsblock sida vid sida. Slitagen på de vitmålade tegelstenarna vittnar om att byggnaderna är uppförda för många år sedan. De byggdes när landet fortfarande var en del av Sovjetunionen. Och det är stor sannolikhet att invånarna i husen också kommer från den tiden. En fjärdedel av Lettlands befolkning är nämligen etniska ryssar.

”Sovjetiska officerare bodde i husen när de baltiska länderna var ockuperade. Några av de pensionerade sovjetiska officerarna fick bo kvar när den ryska armén drog sig tillbaka från Lettland och kan därför fortfarande bo där”, säger generalmajor Flemming Mathiasen, som tar emot företagsledarna på basen.

Gräns mot Ryssland skapar oro

Att Lettland delar gräns med Ryssland gör det naturligt att man här är särskilt oroad över utvecklingen av kriget. Därför är den danska närvaron uppskattad, berättar generalmajoren.

Det ryska hotet gör att Natos övningsaktiviteter ökar. Och det har visat sig kräva fler soldater från Natoländerna, bland annat från Danmark, som bekant. Men det ställer också fler krav på försvarsmakten.

Försvarets utmaningar med rekryteringar och med att hålla kvar personal är ett välkänt problem. Reservens personal är en mycket viktig del av divisionsstabens bemanning, fastslår generalmajoren.

”Reservens personal har civila kompetenser som vi har bra nytta av i lösningen av våra militära uppgifter. De är därför otroligt viktiga för oss”, säger han till de närvarande företagsledarna.

Danmark är ett av de länder som bidrar med relativt flest soldater i landet. Huvuduppgiften är avskräckning mot hotet i öst. Och hotet är nära.
Bara 30 kilometer från den lettiska gränsen ligger den närmaste ryska militärbasen. Därför är det viktigt att visa upp ett starkt Nato-samarbete, berättar generalmajor Flemming Mathiasen.

Tallinn - den danska staden

Besöket på den lettiska basen är över och C-130:an ska upp i luften igen. Destinationen är Tallinn i Estland. Namnet Tallinn är en sammanlänkning av Taani-Linn, som betyder ”danska staden” på estniska, vilket vittnar om en dansk-estnisk förhistoria.

Det var rentav här som Dannebrogen enligt legenden föll ner från himlen år 1219 i det som i dag kallas ”den danska kungens trädgård”. 2019 firade drottning Margrethe 800-årsdagen med 800 rosenbuskar och invigde samtidigt ”den danska drottningens trädgård”.

Våra senaste uppgifter visar att den ryska närvaron öster om gränsen till Estland har minskat med 80 till 90 procent sedan slutet av 2021.

Peter Els
Chef för det danska bidraget i Estland

Men Ryssland tar också plats i gatubilden. I Danmark utvisade regeringen i början av april 15 ryska diplomater, men i Estland är det mer komplicerat. Precis som i grannlandet Lettland utgör etniska ryssar en fjärdedel av befolkningen.

Därför kan man fortfarande hitta ryska diplomater bakom en stor mängd uppställda demonstrationsplakat på ambassaden i Tallinn, som för övrigt bevakas av flera polisbilar. Det förekommer regelbundet demonstrationer mot den ryska invasionen av Ukraina.

”Våra prylar är bättre”

Gruppen med ledare från näringslivet har nu landat på den estniska Nato-basen i Tapa. Förutom ester, fransmän och britter håller drygt 200 danska soldater till här.

Några av soldaterna är redo att ta emot gästerna, som är inbjudna att titta på den materiel som försvaret använder. En soldat visar ett helautomatiskt M60-gevär, medan han pekar mot den estnisk-ryska gränsen som ligger 130 kilometer bort.

”Hur är er utrustning jämfört med ryssarnas”, frågar en av gästerna.

”Ryssarna har mer än vi, men våra prylar är bättre”, svarar en av soldaterna, medan hans kamrater drar på smilbanden.

Hotet är mindre än någonsin

Företagsledarna får också ett ord med på vägen från överstelöjtnant Peter Els, chef för det danska bidraget i Estland. Han berättar att den estniska bedömningen är att Natoländernas närvaro i Estland har varit effektiv.

”Våra senaste uppgifter visar att den ryska närvaron öster om gränsen till Estland har minskat med 80 till 90 procent sedan slutet av 2021. Så hotet – om det någonsin har funnits där – är mindre än någonsin tidigare”, säger han.

Och även om den ryska invasionen av Ukraina tar stor plats och väcker gamla farhågor i den estniska befolkningen, så manar överstelöjtnant Peter Els till besinning.

”Vår avskräckning fungerar. Jag vågar säga att jag vet att vi inte hamnar i krig”, säger han.

Med det lugnande budskapet om effektiv och avskräckande Natoberedskap går näringslivsfolket ombord på Hercules-planet för sista gången. Efter bara en timmes flygresa från flygplatsen i Tallinn landar de sedan på Roskilde flygplats.

Altinget bjöds in till Polen och Baltikum av InterForce. Artikeln har tidigare publicerats i Altinget.dk.