Stora skillnader i Migrationsverkets asylprövning

Migrationsverket har det senaste året varit föremål för flera granskningar. För ett knappt år sedan skrev Riksrevisionen om stora brister vid återkallande av uppehållstillstånd. I somras konstaterade samma myndighet att Migrationsverket behöver utveckla arbetet med att fastställa asylsökandes identitet.

Nu har Statskontoret på uppdrag av regeringen granskat enhetligheten och rättssäkerheten i Migrationsverkets asylprövning och ser tydliga tecken på brister. Myndigheten har bland annat genomfört en analys av 45 000 beslut som fattats mellan 2020 och 2023 i någon av Migrationsverkets tre regioner: Nord, Väst och Syd. 

Av granskningen framgår det bland annat att det är mer sannolikt att en person får bifall på en asylansökan i söder än i norr.

– Det är stora skillnader mellan regionerna även när vi har kontrollerat för ett antal bakgrundsfaktorer. Vi ser också att inte heller handläggare och beslutsfattare helt litar på att myndigheten klarar av att upprätthålla enhetligheten på nationell nivå, säger Martin Johansson, utredare på Statskontoret, till Altinget.

Rapporten visar också att det finns tydliga skillnader i vilken utsträckning migrationsdomstolarna ändrar Migrationsverkets beslut eller skickar tillbaka ett ärende efter en överklagan. Att bedömningarna i asylprocessen skiljer sig åt riskerar att gå ut över rättssäkerheten, konstaterar myndigheten.

– Bedömningen ska inte bero på var du ansöker om asyl, utan den ska vara samma oavsett, säger Johansson. 

Den här rapporten visar på angelägenheten i att snabbt få ordning på det här

Carl Bexelius
Migrationsverkets rättschef

Gd saknar underlag

Även Migrationsverkets egen uppföljning av den rättsliga kvaliteten visar på brister inom asylprövningen. I dag finns inte heller det underlag som krävs för att generaldirektören, sedan i fjol Maria Mindhammar, ska kunna ansvara för att handläggning och beslut lever upp till lagstiftningen, menar Statskontoret.

– Så som uppföljningen ser ut i dag så är det vår bedömning att det saknas tillräckligt underlag för att ta det ansvaret, säger Martin Johansson.

Carl Bexelius är Migrationsverkets rättschef och säger att myndigheten tar kritiken på stort allvar.

– Den här rapporten visar på angelägenheten i att snabbt få ordning på det här. Statskontoret menar att den här kedjan från handläggningen på våra enheter till generaldirektören är bruten och den måste vi läka, säger han till Altinget. 

Särskilt svåra frågor

Migrationsverkets arbetssätt är enligt Statskontoret inte orsaken till de stora skillnaderna, utan i stället anses regionernas olika bedömningar bero på en svag intern styrning, kontroll och uppföljning av asylprövningen.

– Inom en enhet kan det vara hyfsad enhetlighet men när vi börjar titta över regionerna så ser man när man omfördelar ärenden att man gör på lite olika sätt och att man gör olika bedömningar i ärenden, säger Martin Johansson. 

Man har prioriterat andra saker i den interna styrningen

Martin Johansson
Utredare, Statskontoret

I uppdraget från regeringen ombads Statskontoret särskilt titta på så kallade hbtqi- och konvertitärenden, för personer som anger exempelvis sexuell läggning eller religion som asylskäl. Myndigheten konstaterar bland annat att flera externa granskningar gjorts som pekat på brister i den rättsliga kvaliteten.

– De ärendena är särskilt svåra att bedöma för handläggare och beslutsfattare. Problematiken är kanske ännu starkare där.

Statskontoret föreslår att Migrationsverket inrättar en intern arbetsgrupp för att ta fram krav som ska ställas på handläggare som ska fatta beslut i mer komplexa ärenden.

Prioriterat produktivitet

Migrationsverket har de senaste åren arbetat med en mer tillitsbaserad styrning och delegerat mer ansvar till de tre regionerna. Enligt Statskontoret har fokuset på rättslig kvalitet tonats ned och fått begränsat utrymme i den verksamhetsstrategi som dåvarande generaldirektör Mikael Ribbenvik beslutade om 2020.

– Man har prioriterat andra saker i den interna styrningen och saknar en systematisk uppföljning av rättslig kvalitet. Under senare år jobbar man helt enkelt inte med att göra jämförelser mellan regioner, utan man jobbar väldigt lokalt med uppföljning, säger Martin Johansson.

I stället för rättssäkerheten har kortare handläggningstider och produktivitet varit prioriterat, menar Statskontoret som bedömer att Migrationsverket behöver utveckla sin uppföljning på central nivå, bland annat genom statistiska analyser liknande den som gjorts i granskningen.

– Det är det viktigaste för att få information som man sedan kan agera på, ifall att man ser brister. Nu saknar man den där återkopplingskedjan från enhetsnivå.

Carl Bexelius på Migrationsverket håller med om Statskontorets slutsatser.

– Man lyfter fram att vi i för hög utsträckning har fått förlita oss på god kvalitet på enheterna. Det vi till viss del inte har haft är den här centrala systematiska kvalitetsuppföljningen med ett sånt här enhetligt perspektiv. Det måste vi ha på plats för att få fram informationen som gör att vi kan gräva vidare, säger han. 

Migrationsverket har sedan tidigare påbörjat samtal mellan regionerna om hur myndighetens prövningar ska bli mer enhetliga och ett arbete har inletts för att förbättra uppföljningen av den rättsliga kvaliteten inom asylprövningen. Statskontoret bedömer dock att det kommer att ta tid innan det får genomslag.

Myndigheten föreslår att regeringen i ett flerårigt uppdrag till Migrationsverket kräver återrapportering av insatserna för att säkra att ärendehandläggningen är enhetlig och rättssäker.

Vill inte se kontrollmyndighet

Enligt uppdraget från regeringen skulle Statskontoret även se över behovet av en extern tillsynsmyndighet som kontrollerar Migrationsverkets arbete. Precis som 2014, då Statskontoret granskade tillsynen, landar man i att en sådan inte behövs.

– Vår bedömning är att det är en mer effektiv användning av statliga medel att Migrationsverket lägger resurser på att få ordning på sin interna styrning och kontroll än att man inrättar en extern tillsynsfunktion. För att den förändringen ska uppstå måste det ske inne i Migrationsverket, säger Martin Johansson.

Rapporten om asylprövningarna lämnades på måndagen över till migrationsminister Johan Forssell (M). I ett mejl till Altinget skriver han att regeringen noggrant kommer att följa upp Statskontorets rekommendationer.

”Det är viktigt att enhetlighet och rättssäkerhet upprätthålls i asylprocessen”, skriver han.