Sveriges ungdomsråd: ”Vi vägrar att fortsätta leva i en skendemokrati”
Vi tänker inte tolerera att fler generationer av unga blir utsatta för samma typ av övergrepp, samma typ av åldersmaktsdiskriminering och samma typ av exkludering som ungdomar har fått utstå ända sedan demokratin infördes. Det skriver Eldin Nurkovic och Ellen Åberg, Sveriges ungdomsråd.
Eldin Nurkovic och Ellen Åberg
Styrelseledamot respektive styrelseordförande Sveriges ungdomsrådSveriges ungdomsråd bildades år 2003, då ungdomar runt om i landet kände sig exkluderade från den samhällspolitiska debatten och politiskt beslutsfattande. Grundidén för Sveriges ungdomsråd var att ungdomar, precis som vuxna, skulle ha möjlighet att påverka sin egen vardag och framtid. I dag, 19 år senare, är detta fortfarande organisationens politiska hjärtefråga. Sverige har inte lyckats, och ju längre tid som går för politikerna att inse detta, desto mer självklart blir det att ungdomar behöver en mer central plats i det politiska rummet.
Ansvarslös politik
I flera årtionden, oberoende av politisk färg, har det bedrivits en ansvarslös politik som lett till en svagare demokrati och ett samhälle där ungas inflytande blivit helt beroende av vuxnas vilja att involvera oss unga. Det är inte demokratiskt hållbart. För att bygga en stark och varaktig demokrati som fattar bästa möjliga beslut i alla lägen, är det viktigt att involvera alla samhällsgrupper i det politiska beslutsfattandet. Ungdomar får inte rösta, och har därför inte möjlighet till ett direkt inflytande över svensk politik. Därför bör det allra största fokuset ligga på hur vi bygger en demokrati som bekräftar att ungdomar också är en del av Sverige. Vi vägrar att fortsätta leva i en skendemokrati.
Varför ska vi ungdomar tillåta att vuxna politiker bestämmer vår framtid åt oss?
Det finns många ungdomar som precis börjat förstå vilka strukturella motgångar de behöver tackla varje dag för att få vara en del av den svenska demokratin, och någon gång måste vara den sista. Sveriges ungdomsråd tänker inte tolerera att fler generationer efter oss blir utsatta för samma typ av övergrepp, samma typ av åldersmaktsdiskriminering och samma typ av exkludering som ungdomar fått utstå ända sedan demokratin infördes. Inte bara minskar ungdomars tilltro till demokratin när vi inte är tillräckligt representerade, besluten blir också av sämre kvalitet och får lägre legitimitet, då de viktiga perspektiv och erfarenheter som ungdomar bär på helt enkelt försvinner.
Ingen dörrmatta
Sveriges politiker behöver inse att ungdomar inte är någon dörrmatta som de kan utnyttja när de passar dem, utan ungdomar är individer med likställda mänskliga rättigheter som alla andra. Varför ska vi ungdomar tillåta att vuxna politiker bestämmer vår framtid åt oss? Det är helt orimligt.
En del politiker hävdar att ungdomar inte är kapabla till att vara med och påverka politiskt beslutsfattande, men den uppfattningen är helt enkelt en uppfattning som inte stämmer överens med vår tids verklighet. Enligt ett utdrag från statens offentliga utredningar bekräftas det att medelåldern bland politiker i Sverige i dag är mellan 40-50 år. Visst kan det vara så att ungdomar på den tid när våra nutida politiker växte upp inte var lika engagerade i samhällspolitiska frågor, men i dag lever vi i en annan verklighet. I dag lever vi i ett samhälle där ungdomar är engagerade och där ungdomar vill påverka i samma utsträckning som vuxna.
Demokratin står på spel
Samhället ser inte längre ut som det gjorde för 30 år sedan, och det är en verklighet som inte kan sägas emot. Det är nu högst aktuellt att vi börjar få saker gjorda, för det är demokratin som står på spel. Det är hög tid att makthavare inser att ungdomar är dåtid, nutid och framtid, vi är en del av Sverige och en del av det svenska samhället.
Tills dess att svenska staten tagit sitt ansvar och blivit en mer demokratisk nation, förblir vi ungdomsorganisationer statens viktigaste samarbetspartner, men också starkaste opposition.