Vad hände med skattehöjarstoppet, Ulf Kristersson?

Några av regeringens stora vallöften var sänkt skatt på arbete, sparande och energi samt ett stopp för skattehöjningar. ”Vi [går] till val på ett skattehöjarstopp”, sade statsminister Ulf Kristersson i förra årets Almedalstal. 

Trots vallöften om sänkta skatter och skattehöjarstopp har regeringen höjt skatter.

Nu har regeringen styrt i drygt 100 dagar, men de breda skattesänkningarna har uteblivit. I höstbudgeten sänkte den förvisso bensinskatten tillfälligt, men lika mycket satsades på bidrag i och med att man behöll den högre nivån i A-kassan och införde ett tilläggsbidrag för de med bostadsbidrag. De enda jobbsatsningarna i budgeten var förstärkningen av jobbskatteavdraget för äldre samt utbyggnaden av yrkesvux. Förvisso välkommet, men otillräckligt.

Satsningarna på bidrag var sex gånger högre än satsningarna på jobbskapande åtgärder. Detta rimmar synnerligen illa med budgettiteln En starkare ekonomi med fler i arbete.

Trots vallöften om sänkta skatter och skattehöjarstopp har regeringen höjt skatter. I budgeten höjdes punktskatterna på alkohol och tobak och trots löftet att sänka skatten på ISK och kapitalförsäkringar fanns den inte med i höstbudgeten. Det innebär att många småsparare nu åker på en stor skattesmäll på grund av de höjda räntorna.

Vad hände med skattehöjarstoppet, Ulf Kristersson?

Höjda konsumtionsskatter fel väg

Det höga prisläget och de höga räntorna gör att många hushåll har svårt att få ekonomin att gå ihop. Konjunkturinstitutet med flera bedömer att Sverige kommer att gå in i en lågkonjunktur 2023. Att bestraffa sparande och att höja konsumtionsskatter i dessa tider är helt fel väg att gå och kommer bara förvärra hushållens redan ansträngda situation. Det bästa vore om regeringen i stället prioriterade breda skattelättnader så att människor får behålla mer i plånboken. 

Högst angeläget vore att sänka inkomstskatterna på arbete. Regeringen borde åtminstone göra verklighet av sitt vallöfte om ett förstärkt jobbskatteavdrag för löntagare. Därtill måste marginalskatterna sänkas för att det ska löna sig att vidareutbilda sig och jobba extra. Ett sätt att göra det vore att avskaffa den statliga inkomstskatten. Enligt forskning vore det en vinstaffär.

Fler arbetar mer med lägre skatt

Sverige ligger i den absoluta världstoppen avseende skattetryck. Att påstå att det skulle saknas skattemedel för att finansiera statens grundläggande verksamhet är fullständigt orimligt. Staten lägger exempelvis lika mycket resurser på polis och rättsväsende som på kultur och fritid vilket visar på att det finns utrymme att omprioritera om man så vill. 

Höga skatter leder till att människor arbetar och vidareutbildar sig mindre. Med lägre skatter lönar det sig mer att anstränga sig och fler arbetar mer. Utöver att det gynnar det offentliga eftersom den gemensamma skattekakan blir större får människor mer frihet då de får ta del av en större del av det värde de skapat. Det tillhör den absoluta kärnan i borgerlig politik att människor har rätt till frukterna av sitt arbete, och att sådana resurser fördelas bäst av människor (och företag) själva. Därför finns det ett egenvärde i att sänka skatterna. 

I Tidöavtalet är ett av de viktiga målen att arbete och ansträngning alltid ska löna sig. Finansministern sade på en pressträff nyligen att sänkta skatter på arbete är ”på gång”. Men än så länge har konkreta förslag uteblivit. Förhoppningarna inför vårbudgeten är därför stora. Det är hög tid för regeringen att börja leverera på sina vallöften om sänkta skatter.