Vhek: Kartlägg hedersrelaterad brottslighet
DEBATT. Hedersrelaterad brottslighet måste kartläggas för att vi ska kunna diskutera åtgärder. En särskild brottsrubricering för hedersrelaterad brottslighet skulle vara en tydlig markering, skriver Amineh Kakabaveh (V), ordförande i Vhek.
Ordförande i Varken hora eller kuvad (Vhek)
Hedersnormer kan vara bakgrund till en brett spektrum av allvarlig brottslighet och omfattar inte bara barn-, tvångsäktenskap och könsstympning utan också brott som mord, kvinnofridskränkning, grov fridskränkning, misshandel, hot, tvång, ofredande, olaga förföljelse med mera.
Sannolikt finns också samband med gängbrottsligheten. I en kartläggning i Göteborg, Stockholm och Malmö 2017-2018, som gjorts av Örebro universitet, sägs exempelvis att framförallt pojkars våldsbenägenhet och i den meningen utsatthet för hedersnormer synliggörs när man studerar hederskontexter och på andra sätt slutna grupper.
Förbjud religiösa symboler
Varken hora eller kuvad tog fram kartläggningarna 1100 och 1200 under 2016-2017, där båda flickor och pojkar svarade att de utsätts för olika former av förtryck och våld. Dessutom angav 130 pojkar av 1200 elever att de hade sympatier med IS/Daesh.
Hur starkt sambandet är mellan hedersnormer, gängbrottslighet och annan allvarlig brottslighet vet vi ännu inte mycket om. Vhek är angelägna om att det upprättas statistik för hedersrelaterad brottslighet i dess vida bemärkelse.
Amineh Kakabaveh (V)
Ordförande i Varken hora eller kuvad (Vhek)
Alla religiösa symboler bör förbjudas i skolorna. Etniska och religiösa samfund och skolor som bidrar med könsapartheid och hedersförtryck och som inte respekterar demokratins spelregler ska stoppas.
Vidare anser vi att bidrag inte ska gå till trossamfund eller etniska föreningar som inte tar avstånd från hedersrelaterat våld och förtryck, inte respekterar kvinnors mänskliga rättigheter, hbtq-personers rättigheter eller inte tillåter kvinnliga imamer och präster.
Del i fler allvarliga brott
Det ligger nu en utredning på bordet om straffskärpningar och starkare skydd mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och brott med hedersmotiv (SOU 2018:69).
Att straffskärpningar föreslås är bra. Men hedersnormer är säkert också en del i så många fler allvarliga brott – vilket inte mer än omnämns i utredningen. Det innebär en begränsning.
Polisens resurser
Mot denna bakgrund vill vi fråga polisledningen om arbetet mot hedersrelaterad brottslighet.
Vilka är huvudpunkterna i den handlingsplan som polisen håller på att ta fram? Hur förs kunskap och metodik inom poliskåren ut lokalt och regionalt i landet? Vilka ytterligare steg avser polisen att ta och när? Vilka resurser har polisen till detta?
Hedersnormer i gängkriminalitet
Hur starkt sambandet är mellan hedersnormer, gängbrottslighet och annan allvarlig brottslighet vet vi ännu inte mycket om. Vhek är angelägna om att det upprättas statistik för hedersrelaterad brottslighet i dess vida bemärkelse.
Statistik och kartläggningar behövs även om slutsatserna blir osäkra – liksom när det gäller en hel del annan brottslighet där det finns uppskattningar men stora mörkertal, till exempel inom våld i nära relationer, våldtäkter och barnmisshandel.
Ytterligare kunskap som stegvis kan utvecklas behövs för att veta vilka åtgärder som bör sättas in. Hur arbetar polisen med detta? Ställer man frågor om hedersnormer också när det gäller till exempel gängkriminalitet? Vad har man i så fall kommit fram till?
Rätt brottsrubricering
Hur ser polisledningen på att utredningen om hedersrelaterad brottslighet, i lagstiftningen, vill införa ett motiv där heder görs till en försvårande omständighet i stället för att få en egen brottsrubricering – vilket utredningen menar riskerar att överlappa de grova fridskränkningarna?
Vi anser att en särskild brottsrubricering bör utredas för hedersrelaterad brottslighet eftersom den på flera sätt skiljer sig från andra typer av brott. Att en tydlig rubricering för hedersrelaterad brottslighet förs in i lagstiftningen är även en tydlig markering när det gäller att tillföra resurser till berörda myndigheter.
Tillsätt en kommission
Vhek har även som krav att det ska inrättas en kommission med uppdrag att granska de fall av så kallade ”balkongflickor”. Det handlar om ett okänt flertal flickor och kvinnor som på grund av hedersrelaterade motiv har bragts om livet, och där dödsfallen många gånger inte ens har utretts som ett brott.
Syftet ska vara att utreda eventuella systematiska brister i utredningsarbetet – brister i polis-, rättsmedicinska- och kriminaltekniska utredningar.
Prioritera forskning
Utan statistik och kartläggning av hedersrelaterad brottslighet är det svårt att på ordentlig grund diskutera effektiva åtgärder mot hedersrelaterad brottslighet i vårt land. Sammanfattningsvis anser vi att forskning bör prioriteras på området.
Seminarium i Almedalen 2019:
Regeringens och polisens arbete mot hedersrelaterat våld och brottslighet
2 juli: 17:00 - 18:30
Medverkande:
- Amineh Kakabaveh, ordförande, Vhek
- Carin Götblad, regionspolischef Mitt, Polismyndigheten
- Åsa Lindhagen (MP), jämställdhetsminister
- Elisabeth Björnsdotter Rahm, M-kvinnor
- Susanna Udvardi, verksamhetschef, Freezonen
- Sakine Madon, journalist
- Per Westerberg, f.d talman, samtalsledare
- Helena Vilhelmsson, Centerkvinnor
- Carina Ohlsson, S-kvinnor
- Cecilia Elving, Liberala kvinnor
- Margareta Garpe, Grupp 8
- Malpuri Groth, Sveriges kvinnolobby
- Carina Hägg, Vhek styrelseledamot, samtalsledare