Ahmadreza Djalali är kvar i ”helvetet på jorden”, Ulf Kristersson

Med besvikelse och sorg konstaterar vi att vår kollega, forskaren, läkaren och KI-alumnen Ahmadreza Djalali, inte var inkluderad i den fångutväxling med Iran som genomfördes i helgen. Vi befarar att möjligheten att få honom frisläppt därmed minskat kraftigt.  

Det är helt uppenbart att rättssäkerheten i Iran inte på långa vägar uppfyller de krav vi måste kunna ställa på ett land och det framstår också som helt klart att Iran bedriver ett cyniskt förhandlingsspel där människors liv används som brickor.

Engagerat tusentals 

Ahmadreza Djalali greps våren 2016 och dömdes ett år senare till döden efter en rättegång präglad av fabricerade bevis och utan möjlighet till rättssäker process. Hans fall har engagerat inte bara akademiker världen över, utan också politiker, organisationer, EU-organ och tusentals enskilda personer.

Kraven på den svenska regeringen att agera så att Ahmadreza Djalali ska kunna återvända hem till sin familj i Sverige har varit många och återkommande. Så sent som för en vecka sedan skrev vi tre en gemensam debattartikel om vikten av att vår kollega behandlades på samma sätt som andra svenska medborgare som sitter fängslade i Iran och att också han måste vara inkluderad i en eventuell kommande fångutväxling.

Artikeln låg klar för publicering, men verkligheten hann före och det vi befarade i texten – att han inte skulle vara inkluderad – besannades tyvärr. Vi tvingades dra tillbaka artikeln med kort varsel.  

Vi vill betona att vi inte har tillgång till alla fakta i det här ärendet. Enligt regeringen så har man tagit upp också hans fall i de förhandlingar som hållits om utväxlingen – men Iran har vägrat att ens diskutera hans namn i samband med de samtal som uppenbarligen hållits. Bland annat har det framförts att Iran inte betraktar Ahmadreza Djalali som svensk medborgare eftersom hans svenska medborgarskap inte accepterades förrän några år efter gripandet.

Det må vara så, men faktum kvarstår att Djalali är svensk medborgare, att hans familj sedan många år är bosatt i Sverige, att han doktorerat i Sverige och att hans fru och barn arbetar eller studerar här sedan länge. 

En internationell skandal 

Det är också ett faktum att hans ärende är djupt upprörande av många skäl.

Den svenska regeringen – både den nuvarande och tidigare – har meddelat att man agerar till stöd för Ahmadreza Djalalis, men har inte velat ge några detaljer om vad man faktiskt gjort för att sätta press på Iran.

Hans gripande och senare rättegång är en rättslig och internationell skandal. De bevis som lades fram under processen var uppenbart fabricerade, han torterades i samband med gripandet och har inte fått tillgång till kompetent juridiskt stöd under processen. Han straff är fruktansvärt – en dödsdom – och han har levt under hot att bli avrättad sedan domen förkunnades 2017. Hans hälsa och allmäntillstånd har kontinuerligt försämrats under alla de år han suttit i det ökända Evin-fängelset i Teheran. Han förvägras nödvändiga vård- och behandlingsinsatser och hans möjligheter att kommunicera med omvärlden är starkt begränsade.

Den svenska regeringen – både den nuvarande och tidigare – har meddelat att man agerar till stöd för Ahmadreza Djalali, men har inte velat ge några detaljer om vad man faktiskt gjort för att sätta press på Iran. Det har varit den tysta diplomatins strategi som gällt.

Får inte ge upp

Nu är det tydligt att denna tysta diplomati inte på något sätt förbättrat läget för Ahmadreza Djalali. Vi kan inte föreställa oss hur Ahmadreza själv tagit emot beskedet att han inte fanns med i fångutväxlingen. Vi kan bara ana hur hans familj känner i dag.

Däremot vet vi hur vi tusentals akademiker, politiker, människorättsaktivister och andra som engagerat oss i hans fall under lång tid, reagerar: med stor sorg, besvikelse och frustration. Det starkaste förhandlingskortet Sverige hade gentemot Iran, den i Sverige för mord och grovt folkrättsbrott livstidsdömde Hamid Noury, är förbrukat.

Men vi får inte ge upp. Vi uppmanar alla som tror på och vill arbeta för rättvisa, mänskliga rättigheter, akademisk frihet och humanism att reagera mot Irans cyniska behandling av människor. Vi vill också uppmana den svenska regeringen att fortsätta och förstärka aktiviteterna för Ahmadreza Djalali. Detta engagemang blir nu ännu viktigare.

Statsministern beskrev att de två frisläppta svenskarnas upplevt ”helvetet på jorden” under sin tid i iransk fångenskap. Ahmadreza Djalali har befunnit sig i detta helvete betydligt längre. Sverige får inte överge honom. Även han måste få komma hem till sin familj i Sverige.