Framtiden för svensk datasäkerhet kan finnas bland molnen

Pendeln som svängt fram och tillbaka mellan molnmigreringar och att ta hem driften verkar nu ha fastnat i ett ytterläge där många flyttar IT-lösningar till olika typer av molnplattformar. Det här är tydligt i de dagliga kundkontakter som jag och mina kollegor har, även med dem inom offentlig förvaltning. Stora myndigheter uppmärksammas nu för sina satsningar på publika moln, vilket också är ett bevis för att molnlagring rönt en bred framgång i samhället. 

Förändrat säkerhetsläge 

Vad har hänt? Flera saker. Till att börja med har det säkerhetspolitiska läget i vår del av världen förändrats snabbt och radikalt, vilket satt fokus på tillgänglighetsaspekten. Att skydda data i publika moln blir ett sätt att säkerställa tillgänglighet för myndighetsdata och att landet kan fungera även under svåra förhållanden. Redan pandemin satte press på offentlig sektor att styra om så att medarbetare kunde arbeta på distans. I dag finns en medvetenhet om att data måste kunna nås och användas när nästa oförutsedda omvärldsförändring drabbar oss.

Till det kommer att alla molnföretag i dag satsar stenhårt på cybersäkerhet, annars överlever de inte på marknaden. 

Något annat som satt sin prägel är den allt större påverkan som cyberattacker medför. Länge var argumentet att cybersäkerheten gynnades av att ha applikationer och data i egna datacenter. Under det senaste åren har åtskilliga bevis manifesterat motsatsen. Till det kommer att alla molnföretag i dag satsar stenhårt på cybersäkerhet, annars överlever de inte på marknaden. För en kommun eller myndighet är det svårt, för att inte säga omöjligt att arbeta lika ambitiöst med sin cybersäkerhet som molnföretagen gör. Även om det teoretiskt sett skulle vara möjligt upplevs det också som alldeles för dyrt. 

Den juridiska dimman lättnar 

Ytterligare förändringar i molnvärlden är att lagstiftning och regelverk som påverkar möjligheter för offentliga organisationer att kunna migrera till molnet börjar klarna, både på Europanivå och i Sverige. Kort sagt blir det i allt högre grad juridiskt OK för myndigheter att använda publika molnlösningar. Dessa hinder har hittills kanske varit de allra mest avskräckande för den offentliga sektorn när det gällt molnet. 

Till sist några ord om den troligtvis viktigaste molnaspekten: kostnader. Ofta hävdas att molnlösningar blir dyra. Men är kalkylerna fullständiga? Omfattar de minskade kostnader för egen drift, IT-personal som är svår att rekrytera och säkerhetslösningar? Tar de upp verksamhetsvärdet från bättre tillgänglighet, säkerhet och – inte minst – förmåga att sjösätta nya IT-lösningar? Och tar de med det växande behovet av en skalbar infrastruktur som framtidssäkrar datamiljöerna för nya applikationsområden? 

De fördelar jag räknat upp nu har ända sedan publika molnplattformar blev en företeelse att praktiskt räkna med. Det som sker nu att framstår i tydligare dager, sätts i en strategisk kontext och att de ibland upplevda nackdelarna är på väg att blekna bort. 

Det finns moderna lösningar på nya problem. Även när det kommer till lagring och säker data.