Här är årets mest lästa debatter på Altinget Utbildning

Skolans problem handlar om ovilja och sänkta ambitionsnivåer

”Tanken med att organisera skolundervisning är att lärare ska undervisa elever. Undervisningstid är därför skolans viktigaste enhet. Innan 1990-talets reformer fanns det noggranna regler för hur mycket undervisningstid eleverna skulle få i ämnena, under terminerna, årskurserna och stadierna. På samma sätt fanns det motsvarande avtalade regler för hur mycket undervisningstid en lärare kunde ha, för att också värna lärarnas möjligheter att planera och efterarbeta sin undervisning.”

Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén kritiserar huvudmännen för den svenska skolans utveckling.

”I princip hela det kvalitetsstödjande regelverket försvann efter 1990-talets reformer. Försök inleddes till och med försök att slopa grundskolans timplan. Förekomsten av ”lärarlösa lektioner” vittnar om en kraftigt devalverad syn på skolans undervisning.”

”Ulla Hamilton är inte trovärdig”

Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton skrev en debattartikel om lärarbristen i Sverige. Aritkeln fick replik av skoldebattören Linnea ”Rektor Linnea” Lundquist som ifrågasatte Ulla Hamiltons trovärdighet.

”Ulla Hamilton menar att vi inte har pratat om lärarbristen under valrörelsen och hon insinuerar att det skulle vara med medveten strategi samtidigt som det är högst oklart vad Ulla Hamilton egentligen menar med det påståendet. Det stämmer att det förekommit förenklingar och smutskastning i valrörelsen och det är Ulla Hamiltons parti, Moderaterna som stått för det, ackompanjerat av lobbyister som har betalt för att försvara enskilda huvudmäns ekonomiska intressen.”, skrev Linnea Lundquist och fortsatte:

”Ulla Hamilton är inte trovärdig i sin påstådda oro för lärarbristen när alla reformer som syftar till att höja läraryrkets status och komma till rätta med lärarbristen avfärdas av Friskolornas riksförbund.”

Är läkare, advokat eller pilot lågstatusjobb?

Linnea Lundquists artikel fick en slutreplik av Ulla Hamilton som också var en av årets mest lästa texter på Altinget Utbildning.

”Hur kan någon tro att det ska få fler att välja lärarbanan? Jag anses sakna trovärdighet för att jag avfärdar hennes reformförslag. Man behöver inte tro på mig, men det vore en välgärning för skolans framtid om lärarfacken och kårens självutnämnda representanter lyssnade till de lärare som trivs på friskolor och som för allt i världen inte vill byta ut sina jobb mot en tillvaro med bara en arbetsgivare att välja på, obefintliga karriärmöjligheter, en lön som inte speglar prestation och en sönderreglerad yrkesroll.

Jag är stolt över att mina medlemmar bidrar till att skolan är en attraktiv arbetsplats. Förhoppningsvis kan det även bidra till att några av de tiotusentals lärare som jobbar på andra håll än i skolan, vill tillbaka till klassrummet. Det kan bara en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats åstadkomma.”

110 logopeder: Bygg språkkravsdebatten på fakta

”Det är önskvärt att barn exponeras tidigt för det språk som talas av majoriteten i samhället – i det här fallet svenska, och att exponeringen har god kvalitet. Men att med tvång sätta barn i en förskola med få resurser kommer dock inte att lösa problemet.”

Det skrev 110 logopeder i ett upprop.

”I vårt yrke ingår att förebygga, utreda och behandla olika sorters svårigheter kopplade till bland annat språk, tal och kommunikation. Även om denna text är en kommentar till den politiska debatten så tar vi inte partipolitisk ställning. Vi har olika värderingar och olika syn på hur samhälle, vård, och skola bör drivas. Det som förenar oss är viljan att hjälpa våra patienter och deras anhöriga. Förhoppningsvis kan vi bidra till en mindre polariserad debatt baserad på fakta.”

Slopa inte finansieringen för att säkra likvärdigheten för elever med funktionsnedsättningar, Edholm

Representanter för Afasiförbundet/Talknuten, Autism- och Aspergerförbundet, Riksförbundet Attention och Riksförbundet FUB kritiserar skolminister Lotta Edholm för att kvalitetsdialogerna prioriterats ner i budgeten.

”Än så länge ligger regeringsuppdraget kvar, men då finansieringen uteblir ser vi stora risker att arbetet kommer att avstanna. Vi menar att det minimerar möjligheterna att förstärka likvärdigheten i skolan och riskerar att öka skolsegregationen. Det är extra sårbart i ett läge där skolors ekonomi förväntas bli än tuffare på grund av den ekonomiska situationen i landet.”