Bengtzboe: Kommunalt veto ökar segregationen

Tidigare ordföranden i Moderata ungdomsförbundet, Erik Bengzboe, sitter sedan årsskiftet i utbildningsutskottet och är bland annat engagerad i friskolefrågor.

Bengtzboe ser med oro på förslagen om friskolor som nu utreds av den rödgröna regeringen. Två frågor som dominerar den debatten. Den första är kommunalt veto, att kommuner ska få ett avgörande inflytande vid etablering av friskolor som görs i vinstsyfte. Den andra är att kraftigt begränsa vinster hos välfärdsföretag, däribland friskolor.

– Vinstbegränsningar påverkar friskolorna ganska lite. De flesta skolor som skulle ha ett problem med detta skulle hitta någon väg runt det, säger Bengtzboe i en intervju med Altinget.

Bengtzboe ser att det skulle få en negativ påverkan på kvalitet då friskolorna skulle lägga mer energi på sin bokföring och mindre på undervisning.

Ingen valfrihet i vissa kommuner

Tittar man på de friskolor vi har i dag gör de inte någon större vinst. Det är ett överskott som är nödvändigt för att verksamheten ska fungera.

Erik Bengtzboe
Riksdagsledamot för Moderaterna

– När det gäller det kommunala vetot anser jag som Lärarförbundet, att det riskerar att spä på segregationen ytterligare.

Bengtzboe menar att vissa kommuner har en politisk majoritet som kommer att tillåta friskolor. Där blir det stor valfrihet. I dessa kommuner kommer kvaliteten utvecklas. I kommuner där den politiska majoriteten är emot friskolor blir det liten eller ingen valfrihet.

– Vilken kommun man bor i spelar då allt större roll. Det skulle spä på bostadssegregation. Jag kanske inte kan bosätta mig i ett område och gå i skola i ett annat. Det skulle inte lösa några av de problem som skolan faktiskt står inför.

Erik Bengtzboe befarar att ett kommunalt veto riktar fokus bort från kvalitet, kvalitetsuppföljning och objektiv bedömning av skolorna.

– Med vetot blir det andra saker som är avgörande, som bra kontakter med kommunens politiker. Långsiktig är det en väldigt skadlig utveckling för Sverige.

Fel i systemet

I stället vill han ha bättre kontroller och granskning av skolorna och en ökad öppenhet.

– Det är något fel i systemet om man kan göra stora vinster. Man har bara en intäktskälla och det är skolpengen. Ställer man hårda kvalitetskrav och har en stor öppenhet ska det inte vara några problem.

– Tittar man på de friskolor som finns i dag gör de inte någon större vinst. Det är ett överskott som är nödvändigt för att verksamheten ska fungera.

Bengtzboe menar att vinstdebatten har blivit ett hjärnspöke där man fokuserar på helt fel saker.

– Problemet är att vi har för många skolor som inte levererar tillräckligt hög kvalitet.

Bengtzboe anser att Skolinspektionen ska få större makt i sin tillsyn av skolor.

– Men samtidigt ska man få bättre möjligheter att stötta skolor.  

Mer detaljerad redovisning

Ett sätt att öka kontrollen och öppenheten av skolor är genom den ekonomiska redovisningen. Den förra regeringen har tillsatt en utredning som ska föreslå hur skolor ska kunna redovisa ekonomin på skolenhetsnivå (ofta det samma som en enskild skola). Förslaget har kritiserats för att det kan medföra en ökad administrativ börda för skolorna.

– Det är nödvändigt att skolorna visar att ekonomin är bärkraftig. Det kan vara bra att det redovisas på skolenhetsnivå. Framför allt när man startar skolor är det viktigt.

Om det blir tungrott för skolorna att prestera en sådan redovisning hoppas Bengtzboe på att man kan ha en viss flexibilitet inom systemet.

– Vi ska passa oss för att bygga stelbenta och rigida system som kväver utveckling.

Debatten om friskolor kommer stundtals in på hur avvikande en friskola kan vara i förhållande till den ordinarie läroplanen.

– Vi måste vara extremt restriktiva mot att skolor tar bort vissa saker, säger Bengtzboe.

Religiösa inslag rimliga 

Däremot tycker han att det är bra om skolor tillför saker utöver den normala undervisningen.

– Det var ju idén med friskolereformen att få in sådant.

Även religiösa inslag kan vara rimligt så länge det inte står i kontrast med det uppdraget som skolorna har, säger han.

I veckan delar skolorna ut betyg. Emellanåt beskylls både friskolor och kommunala skolor för att sätta för höga betyg med syfte att rekrytera nya elever.

– Vi har ett problem med historisk betygsinflation. Trots sjunkande provresultat stiger betygen.

Bengtzboe ser att det finns steg att ta för att göra bedömningen mer objektiv. Ett sådant är externa rättningar av nationella prov och att bättre förankra kopplingen mellan betygen och provresultaten.  

Rapport om ökad segregation

Nyligen kom Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, med en rapport som visar på ökad skolsegregation.

– Det verkar som att det fria skolvalet och friskolorna spär på bostadssegregationen.

Erik Bengtzboe ser att många avstår att göra ett aktivt val.

– Förklaringarna kan vara många. En del kan vara nöjda med den skola de går i. Men en del kan sakna information och kunskap om att det går att välja.