Axel Hyttnäs Telin
Reporter och redaktör för förstasidanDen totala summan på 90 miljoner kronor delas upp på 15 forskningsprojekt, som kommer att få ta del av pengarna under åren 2022–2025.
De ekonomiska stöden är en del av ett nytt tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa, som Forte har ansvar för.
– Söktrycket var ovanligt stort, vi är glada över det stora intresset. Det är bra att vi har tio år på oss i programmet så att vi har möjlighet att finansiera mer forskning om barn och unga längre fram, säger Lidija Kolouh, forskningssekreterare och programansvarig på Forte, i ett pressmeddelande.
- Interpersonell samverkan i skolan – tidiga främjande och förebyggande insatser på klass- och gruppnivå för att öka barns engagemang och hälsa samt förebygga risk för utanförskap och psykisk ohälsa
Projektledare: Maria Borgestig, Uppsala universitet - Depression och ångest bland unga: en svensk prospektiv kohortstudie av förekomst och dolda vårdbehov
Projektledare: Sara Brolin Låftman, Stockholms universitet - Undvikande/Restriktiv ätstörning: ARFID InitiativE Sweden (ARIES)
Projektledare: Cynthia Bulik, Karolinska Institutet - Funktion och barn och ungas psykiska ohälsa – en storskalig studie om styrkor och svagheter, delaktighet, främjande och hindrande miljöfaktorer vid autism och adhd (PSYH-STREAM)
Projektledare: Sven Bölte, Karolinska Institutet - Långtidseffekter vid adhd läkemedelsbehandling för viktiga folkhälsoutfall
Projektledare: Zheng Chang, Karolinska Institutet - En studie av förekomst av psykiska besvär och psykiatriska tillstånd bland ungdomar i Sverige och deras behov av stöd – med sikte på ett breddat perspektiv av stöd och hjälp
Projektledare: Christina Dalman, Karolinska Institutet - En randomiserad kontrollerad studie av stegvis vård vid aggressivt, trotsigt beteende hos barn och unga: Ny teknik för ökad tillgänglighet och förbättrad effekt av behandlingar
Projektledare: Pia Enebrink, Karolinska Institutet - Främja tonårssömn – kort och långsiktiga effekter på psykisk hälsa
Projektledare: Pernilla Garmy, Högskolan i Kristianstad - Betydelsen av skolrelaterade krav och prestation för stress och psykiska besvär sedan 1990-talet
Projektledare: Björn Högberg, Umeå universitet - AI-teknologi för bedömning av depression och ångestproblematik hos barn och unga
Projektledare: Oscar N. E. Kjell, Lunds universitet - Betydelsen av personliga, omgivnings- och biopsykosociala faktorer i och utanför skolan för ungdomars psykiska hälsa och välbefinnande: En longitudinell kohortstudie
Projektledare: Alli Klapp, Göteborgs universitet - Krisens barn och unga – psykisk hälsa, resilience och deras determinanter hos barn och unga på flykt
Projektledare: Laura Korhonen, Linköpings universitet - Förbättrad tillgång till evidensbaserad behandling för tvångssyndrom hos barn och unga med autism: en randomiserad kontrollerad studie följd av implementering
Projektledare: David Mataix-Cols, Karolinska Institutet - Att möta ungdomars behov – implementering av en ny modell för arbete med psykiska besvär i primärvården
Projektledare: Per Nilsen, Linköpings universitet - Tillgänglig och personanpassad vård för unga med ångestsyndrom: en randomiserad kontrollerad studie av olika vårdmodeller
Projektledare: Eva Serlachius, Lunds universitet