Ministern om lönepengar: Skevheter ska rättas till
ARBETSLIV. Lärarlönelyftets eventuella skevheter ska rättas till. Det lovar ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S). Samtidigt meddelar Riksrevisionen att den kan komma att granska lärarlönelyftet.
Mattias Croneborg
Tidigare chefredaktör och ansvarig utgivareLärare som får ta del av lärarlönelyftet är de som:
- Tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
- Med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen har förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt.
- Tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller har tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden.
- Tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.
– Lärarlönelyftet är en av regeringens största reformer, både resursmässigt och politiskt. Vi kommer att följa upp det väldigt noga och om det är för skevt då kommer man behöva
Statskontorets ska utvärdera:
- I vilken utsträckning eventuella skillnader i huvudmännens nyttjandegrad av statsbidraget kan hänföras till regionala skillnader, olika elevsammansättning, olika driftsform eller andra faktorer.
- Hur och i vilken utsträckning huvudmännen har fördelat resurserna efter elevernas behov och förutsättningar.
- Hur huvudmännen har valt att prioritera lönehöjningarna avseende de kriterier som har fastställts i statsbidragsförordningen samt lönehöjningarnas fördelning, exempelvis ur ett jämställdhetsperspektiv.
- I vilken grad ersättningen till huvudmännen täcker huvudmännens faktiska kostnader (inklusive sociala avgifter).
- Om de personer som har kommit ifråga för en lönehöjning enligt villkoren för satsningen har fått en långsiktig lönehöjning utöver ordinarie lönerevision.
- Om statsbidraget har bidragit till ökad kvalitet i undervisningen, förbättrade kunskapsresultat och verksamhetens utveckling i övrigt.
- Om, och i så fall hur, statsbidraget har påverkat lärares rörlighet på arbetsmarknaden och lärares karriärmönster, bland annat avseende i vilken utsträckning erfarna respektive mindre erfarna lärare väljer att arbeta på skolor med större utmaningar.
Käll regeringens uppdrag till Statskontoret