Ifous: Vi vill skapa klarhet

Skolforskningsinstitutets direktör Lena Adamson skriver i en debattartikel att Ifous otydlighet skapar förvirring. Förvirring är sällan av godo och min och mina medarbetares ambition är därför att försöka bringa så mycket klarhet som vi kan när vi informerar om Ifous verksamhet i förhållande till andras.

Ville undvika sammanblandning

Det var också därför som vi, efter att Skolforskningsinstitutet inrättades, ändrade vår benämning till "fristående forskningsinstitut" då vi ville undvika en sammanblandning med det nya statliga institutet.

Begreppet institut kan naturligtvis diskuteras och det kan hävdas att Ifous inte är ett forskningsinstitut i strikt bemärkelse men det är å andra sidan inte Skolforskningsinstitutet heller som ju i första hand är en statlig myndighet. Samtidigt kan konstateras att institutsbegreppet har en varierad användning och institut kan bedrivas på många olika sätt: Knutna till ett lärosäte med olika grad av självständighet, i myndighetsform, som en stiftelse eller i privat regi. 

Fastna i hårklyverier

Den modell för forskningssamverkan som Ifous har utarbetat tillsammans med sina medlemmar utgår från de frågor som lärare och skolledare brottas med i sina respektive praktiker.

Istället för att fastna i hårklyveri kring benämningen är det viktigare att fokusera på verksamheten. Här håller jag helt med Lena Adamson om att Ifous och Skolforskningsinstitutet inte har konkurrerande verksamheter utan snarare kompletterande. Ifous förmedlar varken forskningsmedel eller tar fram systematiska kunskapsöversikter – två viktiga uppdrag som Skolforskningsinstitutet har hanterat utmärkt utifrån de förutsättningar som har givits myndigheten. Skolforskningsinstitutet å sin sida gör inte det som Ifous gör, det vill säga driver konkret utvecklingsarbete i kommuner och skolor där skolans praktiker kan arbeta tillsammans med forskare för att stärka den vetenskapliga grunden. Och det gör ingen annan heller.

Varierande kvalitet

Även om de regionala utvecklingscentren mycket riktigt ursprungligen hade ett liknande medieringsuppdrag måste det konstateras att detta uppdrag har genomförts med synnerligen varierande omfattning, kvalitet och engagemang. Den modell för forskningssamverkan som Ifous har utarbetat tillsammans med sina medlemmar utgår från de frågor som lärare och skolledare brottas med i sina respektive praktiker. Den ger möjlighet till samverkan både inom och mellan olika skolhuvudmäns verksamheter och den engagerar samtliga nivåer hos skolhuvudmannen vilket ökar möjligheterna att nå hållbara effekter över tid. Detta är unikt.

Ett komplement

Det Ifous är och vill vara är skolhuvudmännens forskningsinstitut som utgår från de behov av fördjupad forskningsbaserad kunskap som skolhuvudmän behöver för att driva och utveckla skolan på vetenskaplig grund. Detta som ett komplement till det som andra gör – myndigheter, lärosäten, regionala utvecklingscentra med mera. Behoven är stora. Med respekt för våra olika uppdrag och i samverkan med varandra är jag övertygad om att vi kan bidra till det som skollagen föreskriver, nämligen en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.