Karriärstegsreformen grogrund för misstro
ARBETSLIV. Reformen med förstalärare tas inte väl emot av lärarna själva. En majoritet är negativt inställda och otydlig i tillsättning av tjänster skapar misstro, enligt en enkät från Statskontoret.
Mattias Croneborg
Tidigare chefredaktör och ansvarig utgivareKarriärstegsreformen har mottagits positivt av skolhuvudmännen. Men en majoritet av lärarna är negativt inställda till reformen. Det visar Statskontorets enkätundersökning bland 6 000 lärare.
Många lärare ser reformen som något
Två karriärsteg: Förstelärare och lektor
Reformen omfattar extra lön för:
- Särskilt yrkesskickliga lärare med forskarutbildning – lektorer.
- Mer praktiknära karriärsteg som gör det möjligt för särskilt skickliga lärare att göra karriär utan att sluta undervisa – förstelärare.
Huvudmännen avgör vilka lärare som uppfyller kvalifikationerna för karriärstegen.
Det är frivilligt för huvudmännen att söka statsbidrag för karriärtjänster.
För att få statsbidrag krävs bland annat att läraren är erkänt skicklig på att undervisa och att lärarens arbetsuppgifter huvudsakligen består av undervisning och uppgifter som hör till undervisningen.
Statsbidraget lämnas för ett år i taget, i den mån det finns tillgång på medel. Statsbidraget för en förstelärare motsvarar en genomsnittlig löneökning på 5 000 kronor per månad. För en lektor motsvarar statsbidraget 10 000 kronor mer i lön per månad.