”Kritiska kompetenser saknas i alla branscher” 

Naturvetenskaplig forskning är nyckeln till en hållbar tillväxt på lång sikt och grunden för vårt fortsatta välstånd. Men akut kompetensbrist hotar den gröna omställningen.

Sverige marknadsför sig gärna som en framstående kunskapsnation med en internationell tätposition inom innovation. Det är ett självklart mål givet de samhällsutmaningar vi står inför, men inget som sker av sig självt. Vi har ett antal strategiska vägval att göra för att lyckas. Nu behöver politiken, näringslivet och akademin gå samman för att övervinna de hinder som står i vägen för att svensk forskning ska hålla världsklass.

Vaska inte kompetens

IKEM och Naturvetarna ser att fem centrala områden behöver en politisk lösning:

• För att akademi och näringsliv ska kunna leverera på sina uppdrag behöver basanslagen höjas och tillgången till fria forskningsmedel för naturvetenskaplig forskning säkerställas.
• Svenska lärosäten måste våga satsa på naturvetenskaplig forskning med spjutspetsutbildningar som rustar studenterna för yrkeskarriären och säkerställer nödvändig forskningsinfrastruktur. Det kräver att urholkningen av anslagen till natur- och teknikområdet åtgärdas.
• Vi kan inte vaska spetskompetens genom att tillåta både brist och överskott. Det krävs tydliga incitament för att matcha akademiska utbildningar gentemot de kompetensbehov som finns på arbetsmarknaden.
• Det behövs bättre förutsättningar för industridoktorander och andra tvärgående funktioner som stärker samarbetet mellan näringsliv och akademi och resulterar i att viktiga forskningsrön tillämpas och kommer till nytta i samhället.

Ingen excellent forskning utan en bra skola. Grundskola och gymnasieprogram behöver ge elever möjlighet att utföra labbexperiment med modern utrustning. Det kräver en omfördelning av utbildningsresurserna och fler pedagogiska, kvalificerade lärare som kan inspirera och motivera.

Utmaning att hitta rätt medarbetare

Nära 3 000 av Naturvetarnas 34 000 medlemmar har ett arbete som inbegriper forskning i offentlig och privat sektor. De spelar en viktig roll för Sveriges konkurrenskraft och den gröna omställningen genom att med sin kompetens lösa högst angelägna uppgifter – både i dag och för vår framtid. De bidrar genom grundforskning på landets universitet, utveckling av nya läkemedel, biobränslen, mer miljövänliga produkter och för att vi ska kunna bygga klimatsmarta städer.

För att akademi och näringsliv ska kunna leverera på sina uppdrag behöver basanslagen höjas och tillgången till fria forskningsmedel för naturvetenskaplig forskning säkerställas.

I Sverige står näringslivet för 75 procent av satsningarna på forskning och utveckling. Svensk kemiindustri – plast, gummi, raffinaderi, cement, kemi och läkemedel – jobbar för fullt med att ställa om till klimatsmarta tillverkningsprocesser, hållbar energiproduktion och fossilfria material. Varje år satsar de 22 miljarder kronor på forskning och utveckling. Men det är en utmaning att hitta medarbetare med rätt kompetens, vilket hotar såväl existerande forskningssatsningar som framtida investeringar.

Fler forskare behövs

I dag saknas kritiska kompetenser inom exempelvis kemi och AI i alla branscher. Företagen tvingas söka sig utanför Sveriges gränser för att rekrytera personal som motsvarar behoven. Men höga trösklar försvårar för välmeriterade yrkesgrupper från andra länder som vill etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och bidra med sin expertis. Fler forskare önskas är budskapet i en ny rapport från bransch- och arbetsgivarorganisationen IKEM. Kemiindustrins branscher behöver rekrytera upp till 8 000 forskarutbildade fram till 2030 för att kunna utveckla verksamheten. Samtidigt examineras cirka 2 000 forskare om året i Sverige totalt, vilket är långt ifrån tillräckligt.

Det finns en stor samstämmighet mellan forskningsintensiva företag, lärosäten och riksdagspartier både när det gäller vikten av naturvetenskaplig forskning för en hållbar samhällsutveckling och vilka åtgärder som behövs för att vi ska fortsätta vara en innovationsnation att räkna med. Vi är övertygade om att samtliga aktörer kan göra sin del för att Sverige ska få fler forskarutbildade och ser fram emot en fortsatt dialog och nya lösningar.