NE: Lärarna saknar utrustning och digital kompetens

En av utgångspunkterna i regeringens nationella digitaliseringsstrategi är att hög digital kompetens är en nyckelfaktor för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten hos landets skolelever. Den långsiktiga ambitionen är att Sverige ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter. 

Ett sätt att individanpassa

Utöver att ge eleverna en likvärdig digital kompetens möjliggör digitala läromedel individanpassning och ökar tillgängligheten i undervisningen. Det innebär exempelvis översättning till andra språk, att få svåra begrepp förklarade och att enkelt kunna fördjupa sig i ett ämne.

Studier visar att möjligheten till individanpassning skapar en bättre undervisning, inte minst för elever med särskilda behov, och att digitala läromedel även bidrar till att uppmärksamhet, ordinlärning och engagemang ökar jämfört med tryckta böcker. Att läsa på papper kan däremot öka förståelsen för berättelsen.

53 procent av lärarna i undersökningen svarar att de inte får tillräckligt med tid för att lära sig hur digitala läromedel fungerar.

Lärarmajoritet för digitalt lärande

För att ta reda på mer om hur läromedel används har NE under våren genomfört Lärarpanelen, en undersökning där 1 422 lärare i grund-, sär- och gymnasieskolor över hela Sverige har besvarat frågor om tillgången och kvaliteten på läromedel i deras skolor. 

Lärarpanelen visar tydligt att landets lärare föredrar en kombination av digitala och tryckta läromedel – 59 procent vill använda båda formaten i samma utsträckning, 19 procent föredrar mestadels tryckta och 18 procent mestadels digitala läromedel. Endast 1 procent vill uteslutande använda tryckta läromedel, medan motsvarande andel för digitala läromedel är 3 procent.   

”Sämst i Norden”

Tyvärr visar Lärarpanelen även att förutsättningarna att använda digitala läromedel är bristfälliga på många håll i landet. 53 procent av lärarna i undersökningen svarar att de inte får tillräckligt med tid för att lära sig hur digitala läromedel fungerar, och 47 procent får inte tid att lära sig vad de innehåller. Hela 30 procent av lärarna uppger att den tekniska utrustningen, såsom datorer och uppkoppling, fungerar dåligt. 

Resultaten från Lärarpanelen stämmer väl överens med resultaten i Skolverkets uppföljning av digitaliseringsstrategin, som visar att det fortfarande återstår en hel del jobb för att nå strategins mål om digital kompetens och likvärdig tillgång. Enligt PISA-undersökningen är Sverige sämst av samtliga nordiska länder på att skapa en likvärdig skola. 

Satsa nationellt

Om vi ska kunna nå målet om att ge eleverna en motiverande, individanpassad och jämlik undervisning är det centralt att landets lärare får förutsättningar att använda de läromedel som passar eleverna bäst utifrån ett inlärningsperspektiv. Därför vill vi att följande förslag förverkligas:  

1. Satsa på digital kompetens
   Vi vill se en bred nationell satsning på att lyfta lärarnas och skolledarnas digitala kompetens – inte minst eftersom Skolverket konstaterat att många lärare saknar kunskap om hur teknik och digitala lösningar ska användas i undervisningen. 
   
   
2. Prioritera utrustning och uppkoppling
   Landets rektorer måste ges möjlighet att lösa de tekniska problem som uppstår i lärarnas vardag, exempelvis i form av daterad utrustning och svajig uppkoppling. Därför behöver kommunerna öka resurserna till digital infrastruktur i skolorna. 
   
   
3. Ta lärarnas tidsbrist på allvar
   Det är naturligt att undervisningsformerna i den svenska skolan anpassas i takt med samhällets och teknikens utveckling. Lärarna bör därför få tid och möjlighet till kontinuerlig utbildning och kompetensutveckling.

Det är hög tid att ge alla lärare samma chans att använda kvalitetssäkrade, objektiva och individanpassade läromedel fullt ut i undervisningen – så att fler kan lära sig mer.